Frågor och svar om TTIP

 

Frågor och svar om de pågående förhandlingarna om frihandelsavtal mellan EU och USA. 

1. Förhandlingarnas mål

2. Förhandlingarnas form

3. Hälsa, miljö och konsumentskydd

4. Livsmedel och jordbruk

5. Arbetsrätt och jobb

6. Offentliga sektorn

7. Investerares rättigheter

 

 

1. Förhandlingarnas mål


Varför innehåller TTIP så mycket, räcker det inte med att ta bort tullarna?

De flesta tullar i såväl EU som USA är idag mycket låga. På många varor råder det redan nolltullar medan det för andra varor endast rör sig om några få procents tullsats. För en del industrivaror, däribland skor och vissa motorfordon, är det dock betydligt högre nivåer. EU:s tullar är i genomsnitt 4 procent för industrivaror, medan motsvarande siffra för USA är 3 procent. För jordbruksprodukter är de dock betydligt högre, där ligger snittet för EU på 13 procent och för USA på 5 procent. Det finns också vissa varor med mycket höga tullar.

Dessa låga tullar betyder att även en i princip fullständig eliminering av alla industrivarutullar, vilket TTIP sannolikt leder till, inte ger någon kraftfull ekonomisk effekt. Det är därför som parterna vidgat förhandlingarna även till en rad andra frågor, där det finns fler handelshinder att försöka avskaffa eller reducera, och där därmed vinsterna kan förutsättas vara större.

UPP

Kommer det finnas ”TTIP-lagar” som står över EU:s  och Sveriges lagar?

Inom TTIPs ramar kommer det finnas ett regulativt samarbete. Det ska vara just ett samarbete, inte en någon gemensam lagstiftningsprocess. Det betyder att USA och EU inte kommer utarbeta gemensamma ”TTIP-lagar” som står över amerikanska eller europeiska lagar. Därmed kommer det inte heller finnas något organ som utarbetar TTIP-lagstiftning som står över svensk lag.

UPP

Kommer TTIP att innebära att EU och Sverige överlämnar en del av sitt beslutsfattande till USA?

USA och EU kommer inte att börja fatta beslut tillsammans, vare sig på lägre teknisk nivå eller högre politisk nivå. Beslutsfattandet kommer ligga kvar där det ligger idag och ingen beslutsmakt kommer överlämnas till något bilateralt organ. Däremot kommer förmodligen TTIP leda till ett omfattande samarbete på många områden mellan beslutsfattare på båda sidor Atlanten. Det samarbetet kan mycket väl leda till idéer om gemensamma lagar, regler och standarder. Men beslut om att anta dessa gemensamt framtagna förslag fattas av var och en av parterna och ingen kommer kunna tvinga fram något mot USAs eller EU:s vilja.

UPP

Kommer TTIP bara att gynna de stora företagen?

Många av de handelshinder som finns idag kan stora företag ofta relativt enkelt komma runt, de har de ekonomiska och juridiska resurser som krävs för att hantera hindren. Samma hinder kan dock ofta visa sig vara helt oöverstigliga för småföretag med begränsade resurser. Det betyder att ett framgångsrikt TTIP kan leda till fördelar för såväl stora som småföretag men det är troligen småföretagen som gynnas mest.

Dessutom är det viktigt att tänka på att småföretag ofta inte själva direkt deltar i handel utan är underleverantörer till större företag som handlar. Förbättrade möjligheter till handel för storföretag får därför ofta effekter även för lokala småföretag utan egen export och import.

Sen är det också viktigt att påpeka att alla företag inte gynnas av frihandel. När konkurrensen ökar kan vissa företag expandera och andra får svårare att hävda sig.

UPP

Vad blir de ekonomiska effekterna av TTIP?

Kommerskollegiums simulering, med ett antagande om ett måttligt ambitiöst utfall av förhandlingarna, visar att Sveriges export till USA med TTIP skulle öka med 17 procent och importen skulle öka med 15 procent. För EU som helhet skulle såväl exporten till som importen från USA öka med 20 procent.

Men att förutsäga effekterna av ett framtida handelsavtal innebär stora svårigheter. Det har flera skäl. För det första finns det inget avtal ännu så det hela bygger på gissningar om vad avtalet kommer innehålla. För det andra är den data som används för den här typen av analyser ofullständig. För det tredje är det extra svårt att analysera investeringsflöden, inklusive en stor del av tjänstehandeln, som därför ofta saknas i analyserna. Slutligen, även med ett färdigt avtal och med fullständig data, så är modellverktygen som används begränsade.

Global jämviktsanalys (CGE), som oftast används i den här typen av beräkningar, ger en bra fingervisning av handelseffekterna av ett handelsavtal. Beräkningarna är dock beroende av grovhuggna antaganden om hur ekonomin reagerar när handelshinder tas bort och resultaten ska därför inte tas bokstavligt. Vidare har till exempel kollegiet inte gjort en analys av de dynamiska tillväxteffekter (i form av teknologiöverföring, bättre kapitaltillgång, ökad konkurrens osv.) som handelsavtal ofta leder till på sikt. Därför brukar vi framhålla att de resultat kollegiet har redovisat sannolikt är grovt underskattade.

Det är vidare viktigt att påpeka att CGE-analys bara är en simulering av effekterna av handelsavtalet, det tar inte hänsyn till andra faktorer som påverkar handeln. Analyser av frihandelsavtal i efterhand, baserade på empiriska data, visar att frihandelsavtal i genomsnitt har en betydligt starkare handelsskapande effekt än den 20 procentiga ökning av handeln mellan EU och USA som kollegiet redovisar i sin CGE-analys. Enligt en ofta citerad studie dubblerar frihandelsavtal i genomsnitt handeln mellan parterna efter tio år.

UPP

Finns det en risk att länder utanför avtalet, inte minst fattiga länder, missgynnas av TTIP?

Vissa delar av avtalet missgynnar automatiskt utomstående länder, såsom borttagandet av tullar. De länder vars företag inte får ta del av tullsänkningen får ett, relativt sett, sämre konkurrensläge.

Andra delar av avtalet kan å andra sidan gynna utomstående, inklusive fattiga länder. I det läge två regelverk, ett europeiskt och ett amerikanskt, inom ett visst område ersätts av ett gemensamt regelverk kan det gynna alla. Företag utanför EU och USA behöver då bara känna till och anpassa sig efter ett regelverk när de exporterar till EU och USA. Vissa andra åtgärder för att föra de europeiska och amerikanska regelverken närmare varandra kommer å andra sidan utomstående kanske inte kunna dra nytta av, beroende på hur de utformas i sina detaljer.

Det finns alltså en risk att utomstående missgynnas men också en möjlighet att de gynnas och det är för tidigt att säga hur avtalet kommer påverka utomstående.

Det ska också påpekas, oavsett avtalets utformning, att den ekonomiska tillväxt som TTIP är avsett att bidra till i sig skapar ökad efterfrågan på produkter även från andra länder, vilket gynnar hela världsekonomin.   

UPP

 

2. Förhandlingarnas form

 

Varför är förhandlingarna hemliga?

Internationella förhandlingar mellan olika stater är alltid hemliga och det gäller även förhandlingar om handelsavtal. Diplomater och förhandlare får svårt att arbeta effektivt om insyn och öppenhet gör att utomstående kan komma med synpunkter och kritik hela tiden. Att behöva avslöja sina slutmål och sina absoluta nej i en förhandling går inte och det skiljer sig egentligen inte åt mellan förhandlingar mellan stater eller mellan företag eller individer.  

Samtidigt så måste det påpekas att TTIP troligen är de mest öppna frihandelsavtalsförhandlingar som någonsin genomförts. EU-kommissionen har fått mycket kritik för slutenheten och reagerat på kritiken genom omfattande åtgärder för ökad insyn. Insynen innebär bland annat att allmänheten har tillgång till de förslag till avtalstexter som EU överlämnat till USA, dessa publiceras på EU-kommissionens hemsida så snart amerikanerna har fått dem. Vid förhandlingsrundornas avslut håller dessutom chefsförhandlarna en presskonferens om vad som diskuterades på rundan. Därtill hålls många offentliga konsultationer med representanter för det civila samhället.

UPP

Vilken insyn och kontroll har regeringar och politiker över vad förhandlarna i TTIP kommer fram till?

EU:s regeringar har insyn i förhandlingarna. Representanter för medlemsstaterna kan inte delta i själva mötena med amerikanerna men de får fortlöpande information, såväl skriftligt som på olika möten, om vad som avhandlas. Även medlemmarna i Europaparlamentet får tillgång till information om vad som avhandlas.

Vad viktigare är, EU-kommissionen förhandlar på uppdrag av EU:s 28 regeringar. Dessa har givit kommissionen det mandat som man måste hålla sig till inom förhandlingarna.

Ett slutligt avtal ska godkännas av Europaparlamentet och alla EU:s 28 medlemsländers parlament och dessutom av den amerikanska kongressen

UPP

Vem kan vara med och påverka förhandlingarna?

Alla kan vara med och påverka förhandlingarna. Såväl företag som olika intresseorganisationer har regelbundna möten med EU-kommissionen där de kan göra sin röst hörd. Dessutom har kommissionen olika konsultationsprocesser där vem som helst kan höra av sig.

UPP

När kommer förhandlingarna vara färdiga och när kan avtalet träda i kraft?

 Ingen vet när förhandlingarna kommer vara färdiga. Dessutom kan ordet ”färdig” betyda flera olika saker. Man kan ha en politisk principöverenskommelse eller ett exakt tekniskt slutdokument och olika stadier däremellan.

När det väl finns en helt färdig avtalstext ska denna granskas först juridiskt och därefter översättas till alla EU:s officiella språk. Därefter kan förhandlingstexten tas till Europeiska Rådet, det vill säga medlemsstaternas regeringar, för beslut. Rådet kan även ta beslut om provisorisk tillämpning av avtalet. Provisorisk tillämpning innebär att de delar av avtalet som inte kräver de nationella parlamentens godkännande kan träda i kraft. Det betyder att bland annat tullättnader och åtaganden vad gäller offentlig upphandling kan tillämpas.

För att avtalet ska kunna godkännas slutligt och så småningom kunna träda ikraft i alla delar krävs att Europaparlamentet och de 28 medlemsstaterna och den amerikanska kongressen har godkänt avtalet

Hela processen, från färdigt avtal, till fullt implementerat avtal, tar flera år.

Dessutom så avses TTIP bli ett ”levande avtal”. Med det menas ett avtal som är som en ram som gradvis fylls med nytt innehåll allteftersom det finns behov och möjligheter. I den meningen blir TTIP nog aldrig färdigt utan kommer vara i konstant vidareutveckling.

UPP

 

3. Hälsa, miljö och konsumentskydd

 

Kommer TTIP att försvaga EU-normer som skyddar människor och miljö?

Nej. Det kan endast ske i de fall EU:s medlemsstater och Europaparlamentet vill att det ska ske, vilket ter sin osannolikt. Både i EU och USA är trenden tydlig i riktning mot starkare skydd för människor och miljö, inte svagare skydd.

Syftet med TTIP är inte att EU och USA ska införa ett gemensamt beslutsfattande. Istället är syftet att samarbeta mer formaliserat på fler plan än idag. Ingen sida kommer tvingas på lösningar de inte vill ha.

UPP

Är målsättningen med TTIP att avreglera eller att ta fram gemensamma regler för USA och EU?

Vare sig EU eller USA ser TTIP som en möjlighet till avreglering. Det är inte på agendan.

Däremot kan man inom ramen för TTIP på vissa områden arbeta fram gemensamma regleringar. Vissa regelverk kan komma att harmoniseras, huvudsakligen då för nya teknologier som ännu inte är reglerade alls och där man vill undvika kostsam dubbelreglering som kan skapa handelshinder.

I andra sammanhang kanske parterna kan etablera ömsesidigt erkännande, det vill säga man behåller var sitt regelverk men betraktar varandras regelverk som lika bra på att uppfylla de syften man har. Därmed kan produkter godkända i USA enligt amerikansk lag få säljas i EU och vice versa.

På en del områden, där avståndet mellan EU och USA är stort, kan det bli mindre ambitiösa åtaganden, i form av ökat informationsutbyte och mer öppenhet mellan parterna.

Harmonisering eller ömsesidigt erkännande råder redan idag inom EU:s inre marknad. Skillnaden med TTIP är ingen av parterna; USA och EU, ger upp sin självbestämmanderätt. Gemensamma regler antas bara om båda parter är överens om det.

UPP

Kommer TTIP att innebära att vi inte få ställa vilka krav vi vill på produkter utan att allt som är godkänt i USA också kommer att bli godkänt i Sverige?

Allt som är godkänt i USA kommer knappast bli godkänt i EU eller vice versa. Men inom de områden EU och USA kommer överens om att tillämpa ömsesidigt erkännande så kommer de produkter som blivit tillåtna i USA automatiskt också bli tillåtna i EU, och därmed även i Sverige. Undantagsregler kommer troligen dock finnas, de finns redan inom EU för vissa situationer.

I de allra flesta fall har EU och USA likvärdiga skyddsnivåer för olika produkter, och det är bara i sådana fall ömsesidigt erkännande kan komma i fråga. Det betyder att endast i de fall amerikanska produkter kan anses lika säkra som EU-produkter så kan de automatiskt få tillträde till vår marknad. 

UPP

Kommer TTIP ha någon effekt på EU:s och Sveriges klimatarbete?

Det finns ingen koppling mellan TTIP och klimatpolitiken. Däremot kan TTIP leda till att nuvarande handelshinder på varor som underlättar omställningen till förnyelsebara energislag tas bort. Det gäller till exempel bioetanol och solceller där det idag finns olika typer av handelshinder mellan EU och USA, främst tullar men även skyddsåtgärder. 

Om TTIP skulle leda till ökad möjlighet till import av naturgas från USA till EU, vilket är möjligt, så kan det påverka klimatet. Men om det minskar utsläppen (genom att relativt renare fossila bränslen ersätter relativt smutsigare) eller bara flyttar källan till utsläppen går inte att säga.

TTIP kan också påverka klimatet genom att bidra till nya effektivare tekniska standarder inom energiområdet tas fram och får global spridning. 

UPP

Finns det en risk att EU:s kemikalielagstiftning (REACH) påverkas så att fler farliga kemikalier tillåts?

Den risken måste ses som liten eftersom REACH är förebild för ny kemikalielagstiftning i andra länder och betydligt modernare och säkrare än sin amerikanska motsvarighet. Att EU skulle sänka sina krav till föråldrade amerikanska krav verkar därför osannolikt. På detta område är därför ambitionerna inom TTIP låga, det blir inget radikalt närmande mellan parternas kemikalielagstiftning.

Alla beslut om ändringar i REACH måste fattas av EU:s medlemsländer och Europaparlamentet och det är ingenting som USA kan styra över, även om TTIP träder i kraft.

UPP

Kommer företag att kunna bli stämda på samma sätt som i USA ifall TTIP går igenom?

I TTIP finns det inga diskussioner om att införa amerikansk civilrättslig lagstiftning i EU, med andra ord kommer inte amerikaner kunna stämma EU-företag på något annat sätt än de kan redan idag.

UPP

 

4. Livsmedel, jordbruk

 

Kommer TTIP att påverka livsmedelssäkerheten i Europa?

Beslut om lagstiftning som rör EU:s livsmedelssäkerhet kommer även med TTIP att fortsätta fattas inom EU. TTIP kan leda till informationsutbyte, ökad transparens, tekniskt samarbete och annat som på sikt kan bidra till minskat administrativt krångel i handeln med livsmedel. Men TTIP kan inte leda till att själva beslutsmakten flyttas. TTIP-förhandlarna kan inte förhandla bort EU:s livsmedelslagstiftning, eller vår höga skyddsnivå och inget framtida TTIP-organ kan heller göra det. 

 UPP

Innebär TTIP att det blir tillåtet att importera och sälja klordoppade kycklingar från USA?

I USA använder man desinficerande lösningar som innehåller olika ämnen (bland annat klor, vilket även exempelvis svenskt dricksvatten innehåller av samma skäl) som sprayas på köttet för att säkerställa att det är fritt från bakterier. Forskarna på EFSA (som är EU:s riskvärderingsmyndighet), har undersökt riskerna för konsumenter med de reningslösningar som används i USA och då inte funnit några risker för hälsa eller miljö. Därför är det svårt för EU att argumentera för att lösningarna inte ska vara tillåtna i EU att använda på fjäderfäkött. 

Redan 2008 lade också EU-kommissionen fram ett förslag om att tillåta några av dessa lösningar. Det röstades dock ner i rådet av EU:s jordbruksministrar. En ändring av detta beslut kräver därför att EU:s medlemsländer byter ståndpunkt och det är inget som förhandlas i TTIP.

 UPP

Kommer TTIP påverka EU:s och Sveriges regler för försäljning och odling av genetiskt modifierade organismer (GMO)?

Nej, TTIP kommer knappast påverka EU:s GMO-lagstiftning på nåt avgörande sätt. EU:s medlemsländer har väldigt olika syn på GMO-frågor och den politik som förs är en delikat balansgång mellan olika intressen. Det är politiskt ogenomförbart i många EU-länder med någon ändring i mindre restriktiv riktning.

Men redan idag finns GMO i EU, som godkänts i EU:s strikta godkännandeprocedur.  Nästan allt proteinfoder som används i EU är importerat och framställt av vad som klassas som GMO. Däremot har bara en enda GMO-gröda för odling tillåtits.

Frågan i dagsläget är alltså inte om EU ska tillåta GMO utan om hur beslutsprocessen i dessa frågor ska gå till. USA har i TTIP-förhandlingarna riktat in sig på att verka för en större transparens kring hur ansökningsproceduren och riskvärderingen går till samt att GMO-ansökningar ska färdigbehandlas inom en rimlig tid.

 UPP

 Kommer TTIP att öppna EU:s marknad för hormonbehandlat nötkött från USA?  

Nej. Hormonbehandlat kött är förbjudet i EU idag och kommer att fortsätta att vara det när TTIP är på plats. EU-kommissionen har varit väldigt tydlig med att hormonbehandlat kött inte kommer att godkännas i EU genom TTIP. EU:s lagstiftning gällande hormoner i kött är alltså inte något som berör i förhandlingarna.

Varje ändring av importvillkor eller lagstiftning i EU eller USA måste allltid gå igenom en ordinarie lagstiftningsprocedur. I EU innebär det att kommissionen lägger fram ett regleringsförslag, som sedan ska behandlas av livsmedelssäkerhetsexperter, innan det kan fattas beslut i rådet och Europaparlamentet.

Man bör också känna till att EU redan idag importerar hormonfritt nötkött från USA. För att säkerställa att det köttet verkligen är hormonfritt finns ett kontrollsystem med en mängd krav som ska uppfyllas av producenterna och intygas genom inspektioner och certifiering. Detta står under överinseende av myndigheter i både USA och EU.

Kvoten för hormonfritt nötkött upprättades som en lösning på den s.k. ”hormontvisten” mellan EU och bland annat USA. EU kunde inte bevisa att det hormonbehandlade köttet var farligt för konsumenterna, men förbjöd det ändå, och fick då kompensera USA genom nolltullar på en begränsad mängd nötkött varje år.  

 UPP

Kommer TTIP påverka EU:s och Sveriges användning av antibiotika?

EU:s och Sveriges regler kring antibiotika användning påverkas inte av TTIP. Antibiotikafrågan är högt prioriterad av Sverige på alla fronter. Sverige jobbar för att arbetet mot resistensutveckling och mindre men mer ansvarsfull användning av antibiotika i djurproduktionen ska kunna få mera kraft genom en uttrycklig deklaration i TTIP. Det här är en viktig fråga för hållbar ekonomisk och hälsomässig utveckling i EU och USA, och i hela världen. På så sätt ser Sverige nya möjligheter med TTIP, snarare än hinder. TTIP kan kanske till och med bidra till ett högre och bättre hälsoskydd för EU och USA, och tillsammans kan vi verka för starkare hälsoskyddsregler även i andra länder.

 UPP

Kommer TTIP att leda till mer amerikanska jordbruksprodukter/livsmedel på den europeiska marknaden?

Ja, det är sannolikt. Ofta säger man att tullar inte har någon större betydelse i den transatlantiska handeln, men när det gäller jordbruksprodukter stämmer inte det. Det beror på att tullarna i genomsnitt är högre för jordbruksprodukter i både EU och USA än för andra varor. I synnerhet är jordbrukstullarna betydligt högre i EU. För vissa produkter kan tullarna vara så höga i både EU och USA att det inte blir lönsamt att handla.

Därför kommer det att få konsekvenser om tullarna tas bort. Importkonkurrensen kommer att öka i EU för många jordbruksprodukter. Detta har också positiva effekter i form av bättre tillgång till råvaror och insatsvaror från USA. USA är en konkurrenskraftig exportör av många jordbruksråvaror och insatsvaror, vilket den svenska livsmedelsindustrin kan dra nytta av. Borttagna tullar kan också gynna konsumenterna, till exempel genom att vissa produkter kan bli billigare eller att utbudet blir bredare. Tillträdet till den amerikanska marknaden kommer förstås också att förbättras, vilket skapar nya möjligheter för svensk livsmedelsexport.

Både EU och USA har ambitionen att TTIP ska medföra en snabb avveckling av i stort sett alla tullar, men med brasklappen att jordbruksområdet är speciellt. Detta eftersom både EU och USA har sektorer som kan vara känsliga för ökad importkonkurrens. Därför är parterna ense om att det för vissa jordbruksprodukter kan behöva alternativa lösningar till en snabb avveckling av tullen. Sådana alternativa lösningar kan till exempel bestå av en långsam avveckling av tullen eller att tullen bara tas bort för en begränsad kvantitet import (en tullkvot).

EU-kommissionen har varit tydlig med att bland annat nötkött och kyckling är känsliga produkter för EU. Kommerskollegiums bedömning är att det är ganska sannolikt att EU endast kommer att erbjuda USA tullfrihet för en begränsad kvantitet av dessa produkter (alltså tullkvoter). Detta begränsar effekten av den ökade importkonkurrensen för just dessa produkter.

Det är också viktigt att komma ihåg att USA bara kommer att kunna exportera produkter som uppfyller kraven i EU:s hälsoskyddslagstiftning på livsmedelsområdet.

 UPP

 

5. Arbetsrätt och jobb

 

Kommer TTIP bidra till att skapa nya jobb?

TTIP, liksom andra handelsavtal, öppnar möjligheter för företag att delta i en större marknad och dra nytta av det. Det kommer skapa nya jobb, men det kommer också slå ut en del jobb. Företag som tjänar på möjligheten att expandera i USA kan komma att anställa mer människor medan de som har svårt att hävda sig gentemot ökad amerikansk konkurrens kan behöva dra ner eller till och med gå i konkurs.

Erfarenheter från tidigare handelsavtal visar att det generellt inte går att säga att det blir fler eller färre jobb. Däremot visar forskningen att det blir bättre jobb, i meningen bättre betalda och mer kvalificerade jobb.

 UPP

Kan TTIP påverka våra fackliga rättigheter och ”den svenska modellen”?

Parterna förhandlar inte direkt om arbetsrättsliga frågor. Däremot kommer avtalet sannolikt hänvisa till ett antal grundläggande arbetsrättsliga skyddsstandarder, de så kallade ”core labour standards”, som International Labour Organisation (ILO) tagit fram. Båda parter är bundna av dessa övergripande standarder oavsett om de har ratificerat samtliga ILO-konventioner eller ej. Hänvisningar i TTIP syftar till att stärka samarbete på området och främja dessa grundläggande standarder i handels-sammanhang. Det påverkar inte ”den svenska modellen”.

 UPP

Kommer det bli lättare att få arbetstillstånd i USA?

Frågan om personrörlighet är känslig och har inte diskuterats så mycket i förhandlingarna. Det är inte sannolikt att det blir några större förändringar på detta område.

UPP


6. Offentliga sektorn

 

Kommer offentliga tjänster, såsom skola och sjukvård, påverkas av TTIP?

När EU förhandlar tjänstehandel med andra länder exkluderas alltid offentliga tjänster, det vill säga bland annat offentligt finasierad sjukvård och skola. Så är det även med TTIP-förhandlingarna. Hur sådan verksamhet finansieras och organiseras kommer alltså inte vara något som påverkas av TTIP.

  UPP
 

Kommer TTIP leda till att amerikanska företag kan driva offentligfinansierad verksamhet i Sverige? 

Amerikanska privata företag bedriver redan idag offentligfinansierad verksamhet i Sverige. TTIP kommer inte att förändra att beslutanderätten om utländska, företags möjligheter att driva sådan verksamhet i Sverige ligger hos den svenska riksdagen. 

Om Sverige i framtiden väljer att ändra på lagstiftningen rörande sådan verksamhet på ett sådant sätt att redan gjorda investeringar skadas kan Sverige under vissa omständigheter möjligen komma att bli skadeståndsskyldigt. Detta är en så kallad ISDS-fråga som kollegiet har en egen FAQ för. Den finner du här

 UPP

Kan TTIP påverka möjligheterna att ta sociala och miljömässiga hänsyn i offentlig upphandling?

Dessa möjligheter har betonats i EU:s lagstiftning sedan EU år 2014 antog nya upphandlingsdirektiv. Dessa direktiv, som ännu inte har införlivats i alla medlemsländers lagar, vill man ogärna riva upp. Dessutom så tillåter amerikansk lagstiftning också sådana hänsyn, vilket gör att det förefaller osannolikt att amerikanerna skulle driva på inom TTIP för att möjligheten att ställa sådana krav skulle minskas.

När det gäller offentlig upphandling är det istället EU som driver på för att USA ska sluta diskriminera europeiska leverantörer vid amerikansk upphandling med de så kallade Buy American-lagarna. 

UPP 

Kommer TTIP att påverka statliga stöd för film, musik och andra kreativa branscher?

I EU-kommissionens förhandlingsmandat framgår tydligt att reglerna kring produktion av film, musik med mera inte ska omfattas av TTIP-förhandlingarna. Så länge inte mandatet ändras, vilket kräver beslut i Europeiska rådet, kan därför inte detta komma att förhandlas. Därmed är denna bransch exkluderad från ett framtida TTIP-avtal.

UPP



7. Investerares rättigheter

 

Vad är ISDS?

ISDS är en förkortning för Investor State Dispute Settlement och är ett system för att hantera tvister mellan stater och utländska investerare. ISDS ingår som en del i investeringsskyddsavtal som skyddar utländska företags tillgångar. Meningen med ISDS är att hindra stater från att bryta mot sina åtaganden och reglera hur en eventuell tvist ska hanteras.

Kollegiet har en egen FAQ för ISDS. Den finner du här

UPP

Kommer ISDS vara en del av TTIP och hur kommer det i så fall utformas?

Om ISDS kommer ingå som en del av ett slutligt TTIP vet vi ännu inte. Båda sidor eftersträvar någon form av skiljedomsförfarande för investeringstvister, men hur det kommer utformas återstår att se. EU-kommissionen har nyligen lagt ett förslag till reformerat ISDS, Investor Court System (ICS), som nu diskuteras med USA. Den största förändringen gentemot nuvarande system är att det ska gå att överklaga ett beslut av en tribunal. Dessutom ändras processen för att välja ledamöter till tribunalen, vilket ska försäkra att tvistlösningen sker på ett oberoende sätt

Kollegiet har en egen FAQ för ISDS. Den finner du här

UPP


Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies