arkitekt.jpg

Ingen uppenbar protektionism för tjänstehandeln inom EU

2018-04-26

Veterinärer, elektriker, guldsmeder, ingenjörer och evenemangsarrangörer. De är några som påverkas av förra årets nya regler för tjänsteföretag i Sverige. Vår expert Marita Ljunggren berättar om vad som händer i Sverige och inom EU.

Alla EU-länder, samt Norge, Island och Liechtenstein, är skyldiga att rapportera nya regler för tjänsteföretag till kommissionen. Varför det, Marita?

 – Företag och enskilda ska kunna köpa och sälja tjänster fritt i EU. Rapporteringen är till för att kunna följa upp nya regler och se till de inte är diskriminerande eller omotiverade. Kommerskollegium hjälper svenska myndigheter att bedöma vilka regler som ska rapporteras och håller koll på vad som rapporteras från andra länder.

Kommerskollegiums utredare Marita Ljunggren

Vad kan det vara för typ av regler och vad kan det finnas för problem med dem?

– Förra året anmäldes ett spanskt krav på att alla bensinstationer i vissa regioner i landet ska vara bemannade. Kravet har ifrågasatts för att det inte är proportionerligt. Spanien vill ha reglerna bland annat för att konsumenter som behöver hjälp på bensinstationen ska kunna få det. Men att kräva att alla bensinstationer ska ha bemanning är för långtgående, anser EU-kommissionen.

– Ömsesidigt erkännande av tjänsteleverantörer diskuterades också under förra året med anledning av nya krav på tjänster. Om ett tjänsteföretag har genomgått kontroller och visat att den uppfyller kraven på att få sälja en viss tjänst i sitt hemland, ska ett annat EU-land godta kontrollerna och inte kräva fler. Förra året gällde detta till exempel elektriker, livräddare och arkitekter.

Finns det några speciellt viktiga domar från förra året?

– För första gången har det klargjorts att detaljhandel omfattas av EU:s tjänstedirektiv, genom en dom från EU-domstolen. Även EU-ländernas lokala planbestämmelser som gäller detaljhandel (i Sverige: kommunernas plan- och byggregler) måste följa reglerna för fri rörlighet för tjänster. Det kan bland annat innebära att myndigheter eller kommuner inte får kräva att ett detaljhandelsföretag ska redovisa att det finns en efterfrågan på dess tjänster som ett villkor för etablering. För den som vill veta mer så kom det alldeles nyligen ett så kallat meddelande från kommissionen om hur EU-länderna får reglera detaljhandeln.

Fanns det några tendenser förra året?

– Det var glädjande att se att det inte fanns några uppenbart protektionistiska tendenser inom EU utifrån de regler som har anmäls – det vill säga inga nya regler som uppenbart är till för att skydda inhemska företag. Samtidigt har EU-länderna inte alls anmält lika många regler som tidigare, vilket vi tror inte beror på att det är färre regler som skapas. Förmodligen uppstod det nya regler förra året som inte anmäldes och som vi därför inte känner till.

– Det finns också ett antal ärenden hos EU-domstolen där EU-kommissionen anser att EU-länder har antagit reglering som begränsar den fria rörligheten för tjänster. Att se till att EU-länderna verkligen anmäler och följer tjänstedirektivet är något vi anser att kommissionen borde arbeta mer med.

Anmälda tjänsteregler 2017

Totalt anmäldes 74 tjänsteregler förra året, en minskning från föregående år då 126 anmälningar gjordes. 15 av 31 länder anmälde någon regel, 16 länder anmälde inte alls.

Frankrike  14
Sverige  14
Ungern  12
Portugal  6

Kroatien

 

 5

 

Mer information

Kontakt

Marita Ljunggren, Kommerskollegium
Tel: 08-690 48 32
E-post: marita.l...@kommers.se

Till nyhetsarkivet

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies