Analys: Sveriges tjänstehandel i internationell jämförelse – insikter om export och konkurrenskraft
Tjänstehandeln har vuxit snabbt och är idag en viktig del av Sveriges export och internationella konkurrenskraft. Den här analysen visar att Sverige har starka positioner inom flera kunskapsintensiva och digitala tjänster, men vår ställning har försvagats inom andra viktiga sektorer. För att stärka svensk export krävs ett ökat fokus på strategiska tjänsteområden och bättre statistik som grund för en mer evidensbaserad handelspolitik.
Edvin Johannesson, varför valde du att analysera svensk tjänstehandel?
Tjänstehandelns betydelse för svensk ekonomi och konkurrenskraft har ökat kraftigt, men debatten om utrikeshandel fokuserar fortfarande mest på varor. En orsak kan vara att kunskapen om tjänstehandel är bristfällig.
För att kunna agera strategiskt i en alltmer tjänstebaserad världshandel behöver vi förstå tjänsters roll i svensk utrikeshandel och hur Sveriges tjänstehandel står sig internationellt. Denna analys syftar till att ge en bild av vår exportförmåga och konkurrenskraft inom tjänstesektorn, och samtidigt bidra till ett bättre kunskapsunderlag för evidensbaserad handelspolitik.
Hur står sig Sveriges tjänstehandel internationellt?
Analysen bekräftar att Sverige är en innovativ och kunskapsintensiv handelsnation med stark exportförmåga inom bland annat telekom, IT, streaming och vissa affärstjänster. Samtidigt har vi tappat mark inom flera tjänstesektorer de senaste 20 åren, särskilt inom transport och bygg. Även vissa delar av den kunskapsintensiva sektorn har försvagats. Situationen varierar också beroende på handelspartner – vi har till exempel fler komparativa fördelar gentemot Kina än mot USA.
Vilka är de viktigaste slutsatserna?
Tjänstehandelns roll i Sveriges ekonomiska relationer med omvärlden är underskattad. Två tredjedelar av det exporterade förädlingsvärdet utgörs av tjänster, medan statistiken ofta visar var tredje exportkrona. Dessutom är det numera fler svenska jobb som stöds av tjänsteexporten än av varuexporten. Samtidigt ser vi tecken på att Sverige har tappat konkurrenskraft inom flera viktiga tjänstesektorer.
Vad överraskade dig mest?
Att audiovisuella tjänster, som innefattar streaming av musik och annan media, sticker ut som Sveriges mest konkurrenskraftiga tjänsteexport var oväntat. Även om Sverige har flera ledande företag inom området var det förvånande att denna så kallade streamingeffekt haft en så tydlig roll för vår konkurrenskraft det senaste decenniet.
Det är också värt att uppmärksamma hur stor del av tjänsteexportens värde som inte syns i den officiella statistiken. Ett exempel är försäljning via svenska dotterbolag i andra länder. Detta värde uppskattas vara större än hela den tjänsteexport som redovisas i betalningsbalansen.
Varför är tjänstehandel och konkurrenskraft svåra att mäta?
Till skillnad från varor är tjänster svårare att följa när de passerar gränser. De säljs ofta digitalt, inom företag eller som en del av varor. Det gör dem svåra att mäta. Det finns olika metoder för att uppskatta hur en sektors internationella konkurrenskraft förändrats över tid. I denna analys använder vi en metod där vi beräknar komparativa fördelar utifrån exportdata.
Vad krävs för att tjänstehandeln ska få större utrymme i handelspolitiken?
En evidensbaserad handelspolitik förutsätter tillförlitlig statistik som bättre speglar den ekonomiska verkligheten. Därför behövs fler insatser för att mäta och analysera tjänstehandeln – särskilt i internationella värdekedjor, inom koncerner och i digitala flöden. Här spelar samarbetet mellan myndigheter, näringsliv och internationella organisationer som EU, OECD och WTO en viktig roll.
Samtidigt bör Sverige driva på för mer ambitiösa åtaganden inom prioriterade tjänstesektorer i EU:s frihandelsavtal, inte minst med framväxande tjänsteekonomier i Asien. Det behövs också fler digitala handelsavtal. Tjänstehandelns betydelse bör dessutom lyftas i EU:s arbete för stärkt konkurrenskraft och diskussioner om ekonomisk säkerhet.