Västra Götaland exporterar mest visar ny regional statistik
Ny statistik från Kommerskollegium visar att Västra Götaland är den region som bidrar mest till Sveriges varuexport. Regionen stod för nära 30 procent av Sveriges totala export. I förhållande till sitt invånarantal är också Västra Götaland den region som bidrar med mest exportvärde, följt av Blekinge och Kronoberg.
Sverige är ett litet, exportberoende land. Därför är det viktigt att förstå hur vår handel med omvärlden ser ut. Statistiken för Sveriges totala export och import tas fram av statistikmyndigheten SCB, men på regional nivå har handelsstatistiken hittills varit begränsad.
Kommerskollegium har nu beräknat exporten baserat på var företagens arbetsställen och anställda är geografisk placerade. Statistiken visar skattningar av regionernas varuexport, åren 2013–2023.
Totalt, för Sverige, uppgår exporten till 2 095 miljarder kronor. Västra Götaland exporterar mest, 498 miljarder kronor (24 %). Stockholm och Skåne står för 392 miljarder kronor (19 %) respektive 153 miljarder kronor (7 %). Det är inte förvånande att de tre största länen också bidrar mest till exporten i absoluta tal.
Varuexport per region 2023, uttryckt i miljarder kronor.
Om vi istället ser till export i förhållande till invånarantal (per capita), är det Västra Götaland, Blekinge och Kronoberg som bidrar mest.
Varuexport uttryckt i tusentals kronor per invånare (per capita) år 2023.
Sedan 2013 är Västra Götaland och Blekinge de regioner som har haft den största procentuella ökningen. Där har exportvärdena ökat med cirka 118 procent respektive 113 procent. Dessa siffror är dock angivna i löpande priser, vilket innebär att inflationen, särskilt efter 2021/2022, har bidragit till en del av ökningen.
Förändring av regionernas varuexport 2023 jämfört med 2013, uttryckt i procent.
Över tid har samtliga regioner ökat sin varuexport. Under 2020 skedde en tydlig nedgång för många regioner, men varuexporten har återhämtat sig väl sedan dess. Mellan 2020 och 2023 ökade exportvärdet i Stockholm och Västra Götaland med 120 miljarder kronor (44 %) respektive 200 miljarder kronor (67 %). Samtidigt hade Gotland den största procentuella ökningen under samma period, där exportvärdet fördubblades från 616 miljoner till 1 236 miljoner kronor.
Utvecklingen av regionernas varuexport 2013–2023.
Så har vi tagit fram statistiken
Exportvärden från utrikeshandelsregistret för varor (UHV) kopplas till registret för arbetsställedata (AE), som innehåller uppgifter om antal anställda, arbetsställen och kommuntillhörighet. Därefter fördelas exportvärden baserat på antalet anställda per län. Om ett företag exempelvis har 10 miljoner i export och 10 anställda fördelade på två arbetsställen, delas exportvärdet proportionellt, på följande sätt: Om 3 anställda finns i en kommun och 7 i en annan, tillskrivs den första kommunen 3 miljoner och den andra 7 miljoner.
Data finns tillgänglig för åren 2013–2023 och uppdateras en gång per år. Statistiken inkluderar enbart varuhandel eftersom tjänsteexport bygger på en annan sorts data och kräver en annan metod.
För att inte enskilda företag ska gå att identifiera använder vi ett sekretessfilter, vilket gör att vissa celler visas som tomma trots att export sker i regionen.
Det finns ett antal exporterande företag och arbetsställen med noll anställda i grunddatat. För de företagen har vi antagit att det finns åtminstone en anställd. Om ett företag har flera arbetsställen, varav något eller några saknar anställda, görs ingenting; sådana arbetsställen tillskrivs inget av företagets export.
Företag utan registrerad verksamhet eller utan kommuntillhörighet har exkluderats ur beräkningarna. Företag som exporterar för ett värde under 4,5 miljoner kronor inom EU är inte skyldiga att rapportera sin export och finns därför inte i med i vår version av utrikeshandelsregistret. Dessa företag är därmed inte inkluderade i våra beräkningar.
Tidigare har regionalt fördelad varuexport enbart beräknats utifrån företagens huvudkontor. Problemet med denna metod är att handelsflöden koncentreras till områden med huvudkontor, trots att en betydande del av produktionen troligtvis sker i övriga regioner. Detta innebar att vissa regioners bidrag till exporten underskattades. SCB utvecklade därför en metod där exporten istället fördelas baserat på andelen anställda per arbetsställe, snarare än utifrån företagens huvudkontor, vilket är metoden som Kommerskollegium nu har använt.