Rapport: The Cumulative Effect of EU Regulations on External Trade

EU:s många nya regelverk riskerar att få oönskade konsekvenser på handel och investeringar med länder utanför EU. Det kan skapa välfärdsförluster för EU som helhet och i förlängningen också påverka synen på EU som handelspartner. Det konstaterar Kommerskollegium i en ny rapport som också innehåller en rad rekommendationer om hur detta kan motverkas.

Heidi Lund, du är en av rapportförfattarna, berätta, vad har ni analyserat?

Vi har analyserat den ackumulerade effekten av utvalda regleringar samt förslag på nya regleringar som påverkar handel och investeringar med länder utanför EU. Detta uppdrag knyter väl an till flera analyser som Kommerskollegium nyligen tagit fram och som visar att regelverken inom EU blir alltmer komplexa för företagen, vilket hänger samman med att EU arbetar aktivt för att bli världsledande inom många politikområden. Det gäller särskilt inom områdena hållbar utveckling och digital omställning.

I den här analysen bygger vi vidare på tidigare analyser och djupdyker i tre politikområden samtidigt: digitala regler, hållbarhetsregler och rättsliga ramverk relaterade till motståndskraft. Dessa områden har valts ut på grund av det stora antalet lagstiftningsinitiativ som lagts fram under de senaste åren, samt den stora inverkan på handel och investeringar som dessa regleringar kan ha.

Varför är det viktigt att titta på den kumulativa effekten?

I normalfallet när vi analyserar olika regleringars effekter är det vanligt att vårt fokus ligger på enskilda regleringar eller specifika krav. Det kan vara för att de visat sig vara handelshindrande eller att de diskuteras i olika kommittéer, till exempel inom WTO. Eftersom EU nu snabbt tar fram nya regler på flera olika policyområden samtidigt är det väldigt viktigt att kunna höja blicken och fundera på vad som blir den sammanlagda effekten av dessa regleringar på handel med tredje land. Detta eftersom de nya regleringarna inte nödvändigtvis främjar handeln, utan skapar begränsningar – i syfte att främja hållbarhet, för att förbättra motståndskraft eller i syfte adressera digitala sårbarheter.

Ni skriver i rapporten att en tydlig effekt är ökad osäkerhet, hur då?

Att samtidigt följa flera komplexa regelverk med olika policymålsättningar skapar helt nya utmaningar för företagen. Vår analys bekräftar nu också ännu tydligare effekterna av den sammanlagda regelbördan, detta i form av otydliga, överlappande eller motstridiga krav.

Vad kan det få för konsekvenser när det gäller synen på EU som handelspartner?

Om reglerna inom EU blir för krångliga och kostsamma kan konsekvensen bli att företag väljer att rikta sina affärer till andra marknader eller att länder väljer att förhandla handelsavtal med andra länder. Eftersom regelverken som vi analyserat är så nya är det än så länge svårt att bekräfta effekterna i ekonomiska termer. Däremot ser vi att EU allt oftare hamnar i försvarsposition när det gäller nya regleringar. Därför är det viktigt att EU kan svara på frågor, motivera sina regelverk och se till att det finns vägledning för både tillämpning och tillsyn för att skapa en bra spelplan på marknaden.

Vad kan EU göra mer för att motverka detta?

Det är ytterst viktigt att EU verkligen lägger örat mot marken och lyssnar in frågor eller klagomål som kommer in kring otydligheter i EU:s reglering. Och att man tar sig tid att förklara och reda ut. Även om EU har ett brett mandat att reglera och ibland även vill skapa skillnad i andra länder och på andra marknader är det viktigt att vara ödmjuk för att upprätthålla en fungerande handel med tredje land. En av våra rekommendationer är just att stärka samarbetet med tredje länder för att återuppbygga förtroendet.

EU måste också se till att det finns tillräckligt med stöd både för företag, (särskilt små och medelstora företag) men även för våra handelspartners i utvecklingsländer.

Ni anser också att EU bör ha en betydligt bättre helhetssyn på vad de totala effekterna av olika regler och lagar kan bli, hur ska EU jobba mot det målet?

Ja, vi uppmärksammar att det allt oftare saknas utförliga konsekvensanalyser för EU:s nya policyregleringar. Vi ser därmed att god regleringssed och grundliga konsekvensanalyser som beaktar sambanden och effekterna av fler regleringar vore viktigt för EU. Vi har också lyft att nya typer av lagar och regler som adresserar exempelvis motståndskraft och cybersäkerhet bör utvärderas särskilt noggrant. Detta eftersom målsättningen och verktygen för att åstadkomma regulativa mål skiljer sig på dessa områden från traditionell reglering.