Analys: Handelsrelationen mellan EU och USA efter presidentvalet
Efter det amerikanska presidentvalet möter EU nya utmaningar och möjligheter i handelsrelationen med USA, en av EU:s viktigaste handelspartner. I den här analysen undersöker vi möjliga scenarier beroende på valets utgång och ger rekommendationer för hur EU bör agera framöver.
Nuläget i handelsrelationen
USA är en av EU:s främsta handelspartners och Sveriges tredje största marknad för varuexport. Under 2023 utgjorde exporten av varor från EU till USA 19 procent av EU:s totala varuexport, medan importen från USA uppgick till 14 procent. På tjänstesidan är motsvarande siffror 22 respektive 34 procent.
Denna omfattande ekonomiska integration gör att det amerikanska presidentvalets utgång kan få betydande konsekvenser för handeln mellan EU och så även Sverige.
Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA (TTIP) avbröts för flera år sedan, och sedan dess har inga nya förhandlingar mellan parterna inletts. I stället har ett handels- och teknikråd (Trade and Technology Council, TTC) upprättats för att främja samarbete inom fem nyckelområden. Trots detta har de konkreta resultaten varit begränsade, och många handelshinder, som ståltullarna, kvarstår.
Presidentkandidaternas positioner
Kamala Harris tidigare ställningstaganden, bland annat som senator där hon röstade emot USMCA och som motståndare till TPP, indikerar att en Harris-administration sannolikt inte kommer att prioritera nya frihandelsavtal, inklusive förhandlingar med EU. I stället kan vi förvänta oss fortsatt fokus på den amerikanska arbetstagarens intressen, i linje med den arbetstagarinriktade handelspolitik som Biden-administrationen har drivit.
Donald Trump är mer explicit i sina handelsfrågor och har klargjort att han planerar att införa höga tullar, både på kinesiska varor och på importerade varor i allmänhet. Realiseras detta skulle det kunna få stora konsekvenser på såväl kinesisk ekonomi som amerikansk ekonomi. Han ser handelspolitik som ett verktyg för att främja amerikansk industri och har en protektionistisk ansats. Om han vinner valet kan vi förvänta oss en eskalering av handelsspänningarna, med potentiellt nya handelskrig som konsekvens.
Rekommendationer
För att förbereda sig på potentiella förändringar i relationen med USA bör EU fokusera på:
- Evidensbaserat samarbete
EU måste framhålla fördelarna med ett handelssamarbete med USA oavsett vem som blir president. En evidensbaserad strategi kan visa hur ökad handel kan stödja båda ländernas ekonomier och politiska mål. EU bör ha en självständig handelspolitik men fortsätta samarbeta med USA där det är möjligt, exempelvis genom Trade and Technology Council (TTC).
- Utforska möjligheter för ett digitalt avtal
Trots tidigare utmaningar med TTIP kan ett digitalt handelsavtal mellan EU och USA vara en ny möjlighet. Ett sådant avtal skulle kunna hantera säkerhetsrisker kopplade till högteknologiska produkter och tjänster. USA har både ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen i ett digitalt avtal, och EU bör analysera möjligheterna vidare. Kommerskollegium kommer också titta närmre på detta i en kommande analys.
- Värna en regelbaserad handelspolitik och samarbeta med andra
EU bör behålla en öppen och regelbaserad handelspolitik, oavsett USA:s politiska vägval. Det är viktigt att EU fortsätter sin självständiga handelspolitik och undviker att enbart följa USA:s linje, särskilt i relation till Kina. Samtidigt bör EU aktivt söka nya handelspartners globalt och slutföra pågående förhandlingar.
- Företag inom EU behöver förbereda sig
Det amerikanska presidentvalet och de beslut som en ny president tar kan påverka världsekonomin och inflationen, vilket kan leda till högre kostnader för export till USA och för insatsvaror. Företag inom EU bör därför kartlägga sina värdekedjor och förbereda sig på ökade kostnader.
Genom att proaktivt anpassa sig till de olika scenarierna kan EU säkra sina handelsintressen med USA och navigera de potentiella utmaningar som ett nytt amerikanskt ledarskap kan innebära.