Rapport: Fri rörlighet för tjänster inom EU – så kan förutsättningarna förbättras

Trots att det ska råda fri rörlighet för tjänster på EU:s inre marknad, finns det utmaningar för tjänsteföretagen som vill göra affärer över gränserna. Kommerskollegium pekar på ett antal utmaningar för tjänsteföretag på EU:s inre marknad och ger förslag på hur tjänstehandeln inom EU kan underlättas. Här berättar Vanessa Zanetti om förslagen.

I den här rapporten ger Kommerskollegium förslag på hur tjänstehandeln inom EU kan öka. Varför är det viktigt?

Handeln med tjänster är en motor för tillväxt och konkurrenskraft i både EU och Sverige. Tjänstesektorn står för totalt tre fjärdedelar av EU:s bnp, och förbättrade förutsättningar kan ge ett årligt tillskott på mellan 279 och 457 miljarder euro.

För europeiska företag innebär en fungerande inre marknad för tjänster att de får tillgång till en större marknad och därmed fler affärsmöjligheter. Gränsöverskridande tjänstehandel är också speciellt viktigt för företag i gränsregioner.

Hur kan man underlätta för tjänsteleverantörer?

Det är särskilt tre områden som skulle göra skillnad: att EU-länderna följer EU-rätten, förenklar sina regler och ser till att ha bra information om vilka krav som tjänsteföretag behöver förhålla sig till.

Kan du ge några exempel på när EU-länderna kan bli bättre på att följa EU-rätten?

EU-länderna får till exempel inte kräva att företag som tillfälligt är i landet för att leverera en tjänst anpassar sig till alla nationella krav. Det kan vara rörmokare, veterinärer, installatörer av ventilation – så länge de uppfyller kraven i sitt hemland, ska de, med vissa undantag, inte behöva anpassa sig till kraven i värdlandet. När värdlandet hävdar att kraven ska uppfyllas på nytt blir det ett hinder för företag som antingen anpassar sig i onödan och med en kostnad, eller väljer att inte göra affärer där.

Finns det andra exempel på hinder som företag stöter på?

Företag har svårt hitta information, till exempel om hur de söker tillstånd, och de upplever att det är för många regler att förhålla sig till. Därför behöver det bli lättare att hitta information och reglerna måste bli enklare.

Företag har också svårt att hitta rätta kompetens. Färre reglerade yrken och överenskommelser om automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer skulle kunna bidra till att lösa detta problem.

Finns det något som är särskilt viktigt för svenska företag?

Många svenska tjänsteföretag exporterar digitala tjänster, och då ska de förhålla sig till reglerna för det digitala området. Trots att det är EU-lagstiftning som reglerar detta ser vi en risk i att sådana komplexa och ibland överlappande regelverk tillämpas olika av EU-länderna, vilket skapar problem för företagen.

Vem har möjlighet att åstadkomma förändring?

Både EU-kommissionen och EU-länderna måste arbeta aktivt för att underlätta gränsöverskridande tjänstehandel och säkerställa efterlevnaden av EU-reglerna. Olika verktyg för detta finns redan idag. Däremot bedömer vi att de kan utnyttjas mer, och att det krävs nya. Vi föreslår till exempel att det ska finnas särskilda tillsynsmyndigheter i EU-länderna med möjlighet att ta ärenden, som tillsynsmyndigheterna bedömer är brott mot EU-rätten, till nationell domstol.