Analys: Betydelsen av utrikeshandeln för ekonomisk säkerhet

En öppen utrikeshandel kan under kris och krig bidra till ekonomisk stabilitet, livsmedelstrygghet och stabila priser. Den här analysen pekar på lärdomarna från de senaste årens kriser och resonerar om hur förutsättningarna för utrikeshandeln kan stärkas framåt.

Den här analysen visar hur utrikeshandel kan bidra till att stärka Sveriges ekonomiska säkerhet. Vi visar hur utrikeshandeln påverkade och påverkades av tre olika kriser: covid-19-pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och extremväder.

De här kriserna visar att det är sårbart att vara för starkt beroende av en enskild handelspartner av en strategiskt viktig vara, så som till exempel Europa var av rysk energi vid tiden för Rysslands invasion av Ukraina.

Utrikeshandeln mildrar negativa ekonomiska effekter

Pandemin ledde till störningar av vissa leveranser, men utrikeshandeln mildrade de negativa ekonomiska effekterna. Detta för att krisen inte drabbade alla länder, och därmed alla leveranskedjor, samtidigt. På så sätt kunde branscher och företag upprätthålla sin verksamhet även under pandemin.

När kriser uppstår som påverkar handelsflödena, till exempel extremväder, tenderar länder att införa exportrestriktioner för att behålla produkter, såsom livsmedel, inom landet. Detta kan leda till höjda internationella livsmedelspriser vilket kan få stora negativa effekter för andra importberoende länder som riskerar att inte ha råd att köpa lika mycket livsmedel som tidigare. Exportrestriktioner kan även få negativa effekter i form av lägre inkomster, missnöje bland inhemska producenter och skadade handelsrelationer för landet som inför dem.

I Sverige och inom EU pågår diskussioner om hur den ekonomiska säkerheten kan stärkas inför framtida kriser. Man vill se till att leveranskedjor fortsätter att fungera och är motståndskraftiga genom att man bland annat väljer att handla från olika geografiska områden för att sprida riskerna. Att handla med likasinnade länder (”friend-shoring”) och minska strategiska handelsberoenden (”de-risking”) är andra åtgärder som diskuteras.

Länder bör om möjligt undvika handelsrestriktioner

När man väljer strategi för att säkra den ekonomiska säkerheten finns det flera olika scenarier att väga in.

I diskussionerna om hur Sverige och EU kan stärka sin ekonomiska säkerhet genom utrikeshandel lyfter Kommerskollegium fram vikten av att det genomförs horisontella och evidensbaserade riskbedömningar innan man inför åtgärder som kan påverka handeln. I de fall det uppstår målkonflikter kan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle bidra med perspektiv och nyanser.

Vi anser också att handelsrestriktiva åtgärder bör undvikas, om det inte är så att de behövs på grund av legitima säkerhetshot.

På ett EU-plan behöver Sverige fortsätta att driva på för att EU ska slutföra, uppdatera och komplettera pågående och etablerade frihandelsavtal då det främjar en öppen och fungerade utrikeshandel. Sverige borde även analysera förutsättningarna för att uppdatera och etablera nya krishandelsavtal som syftar till att underlätta export och import vid krig.