Rapport: Innovation, AI, Technical Regulation and Trade
Hur påverkar artificiell intelligens (AI) hur industrivaror, som till exempel vissa mobiltelefoner, medicintekniska produkter och fordon med inbyggd digital teknologi, bör regleras? I den här utredningen lyfter Kommerskollegium de utmaningar som digital innovation skapar för teknisk reglering.
Heidi Lund, vad handlar utredningen om?
Det är ingen utredning om AI eller cybersäkerhet i sig, däremot vill vi visa hur digital innovation utmanar sättet som vi är vana att reglera industriella varor. Regelverk som inte är anpassade för digital teknik leder till osäkerhet för företagen. Ifall olika marknader väljer att reglera varor som innehåller inbyggd digital innovation på olika sätt, ökar också risken att vi får en regulativ fragmentering, med olika regler på olika marknader och därmed onödiga handelshinder.
Vad har du kommit fram till?
Föränderligheten i mjukvarubaserade produkter gör att det nu är betydligt mer utmanande för såväl företag som myndigheter att följa, kontrollera och verifiera vad som händer med varors egenskaper över tid. Vi ser att digital innovation som använder AI eller som medför cybersårbarheter, innebär en helt ny regulativ spelplan.
Den regulativa verkligheten inom EU kan liknas med en spagettiskål där det är svårt att se var en regel börjar och en annan tar vid. Även för företag som ligger i framkanten av att tillämpa digital innovation ser vi ökad osäkerhet. Varor med inbyggd digital innovation utmanar också våra befintliga handelspolitiska regelverk.
Så nuvarande regler för industriella varor är inte anpassade efter digital innovation?
Precis, dagens reglering är inte anpassad för produkter med inbyggd mjukvarubaserad teknik där varans egenskaper är föränderliga, till exempel varor som vissa medicintekniska produkter, mobiler och fordon med inbyggd digital teknologi. Digitala lösningar är en styrka för produktutveckling och förbättring, men medför samtidigt nya sårbarheter och osäkerheter. Digitala produkter påverkas av faktorer som är svårare att förutse och därmed också svårare att reglera, övervaka och utöva tillsyn över: frågor om exempelvis personlig integritet, cybersäkerhet och motståndskraft.
En stor del av digital innovation i varor kommer alltid att vara svårt att kontrollera. Det krävs större fokus på livscykelperspektivet i reglering och tillsyn eftersom digitala varor alltid kommer att ändras över tid. I analysen har vi valt att kalla detta ”kontinuerlig efterlevnad”.
Menar du att det behövs mer myndighetskontroller under en produkts hela livscykel?
Nej, vi tar ingen ställning till eventuella metoder och verktyg för ”kontinuerlig efterlevnad”, bland annat eftersom verktygen kommer att variera från en produkt och ett område till en annan. Vad vi vill understryka är att även digitala regler måste vara tydliga och kunna följas upp. Spårbarhet och verifierbarhet har blivit mycket mer utmanande, inte minst på grund av regulativa skyddshänsyn som blivit fler för en och samma produkt - produktsäkerhet, cybersäkerhet, motståndskraft, integritet - och detta är en stor förändring från hur det var tidigare, det vill säga innan varor hade inbyggd digital teknik.
Vad innebär slutsatserna för regleringspolitik?
Beslutsfattare behöver ha is i magen och inte fatta förhastade beslut. Vi behöver mogna digitala regelverk som håller över tid och som grundar sig på förståelse för tekniken och för sambandet mellan olika regelverk – här är vi inte ännu.
Rapporten ifrågasätter också om den digitala marknaden är lämnad till ”den osynliga handen” – vad menar du med det?
En övergripande fråga i utredningen är vem som egentligen har insyn i och tar ansvar för varor med digital innovation. Om varken regelverk eller tillsyn är i fas är det rimligt att ställa frågan huruvida efterlevnaden för digitala varor lämnas till den ”osynliga handen”. Vi har alltså ett potentiellt scenario där reglering eller regulatorisk vägledning saknas.
Ladda ner rapporten