Rapport: Green Services in the Single Market – facilitating the transition of the EU’s industrial ecosystems

Handeln med tjänster har stor betydelse för den gröna omställningen. Vår nya rapport belyser tjänsternas roll och hur de kan bidra, med fokus på EU. Men det finns hinder för handeln med de här tjänsterna. EU och medlemsländerna borde därför öka ambitionen med att undanröja hindren. Vår utredare Anna Graneli berättar mer.

Vad handlar utredningen om?

Utredningen handlar om vilken betydelse tjänster har för den gröna omställningen inom EU:s näringsliv. Vi har identifierat de tjänster som kan bidra till minskad klimatpåverkan och andra miljömål, så som miljömålen formuleras i EU-kommissionens initiativ om en ”grön giv” (green deal) De här tjänsterna kallar vi för gröna tjänster.

Med exempel från bygg- och anläggningssektorn samt energiintensiva industrier, illustrerar vi på vilket sätt tjänster kan bidra. Vi pekar också på vilka hinder det finns för den fria rörligheten av gröna tjänster på EU:s inre marknad.

Var det något som överraskade er under utredningens gång?

Vi blev förvånade över bristen på studier som visar betydelsen av tjänster för den gröna omställningen i en EU-kontext. Många analyserar och exemplifierar betydelsen av tjänster och handel med tjänster för klimatomställningen – inte minst i en WTO-kontext. Men väldigt få utgår ifrån de bredare miljömålen i den gröna given och få lyfter fram hinder för gröna tjänster på EU:s inre marknad.

Vilka är de viktigaste slutsatserna?

Tjänster spelar en central roll i att uppnå den gröna omställningen av EU:s näringsliv. Hinder för den fria rörligheten för tjänster på EU:s inre marknad riskerar därför att sakta ned den gröna omställningen.

Vår utredning visar också att tjänster kan bidra på olika sätt. Vissa tjänster spelar en nyckelroll för att hantera specifika omställningsutmaningar i en viss del av näringslivet. Andra tjänster bidrar brett till den gröna omställningen i hela näringslivet, som till exempel avfallshanteringstjänster, affärstjänster och telekommunikationstjänster.

Vi kan också konstatera att många av de hinder som tas upp av europeiska företag antingen härrör från EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning. Det betyder att det finns utrymme för både EU:s medlemsländer och EU-kommissionen, rådet och parlamentet att arbeta för att få bort många av de hinder som drabbar gröna tjänster.

I vilka sammanhang kan den här utredningen komma till nytta?

Vi tror att utredningen kan komma till nytta i diskussioner om hur den inre marknaden kan bidra till den gröna omställningen, till exempel i de så kallade färdplaner (transition pathways) - för grön och digital omställning – som EU ska ta fram för olika kluster inom näringslivet i dialog med civilsamhället, näringslivet och offentliga aktörer.

Mer allmänt bör utredningen också kunna bidra i diskussioner om vilka åtgärder EU-kommissionen och medlemsländerna bör prioritera för att främja en väl fungerande inre marknad för gröna tjänster.

Vad hoppas ni åstadkomma med utredningen?

Vi hoppas kunna bidra till ett förnyat fokus på tjänsternas betydelse i arbetet med att stärka EU:s inre marknad. Utredningen ger nya argument för varför EU och medlemsländerna behöver öka ambitionen i att avlägsna hinder för den fria rörligheten för tjänster.