Rapport: Vad är en jämn spelplan? En analys av begreppet level playing field
Level playing field, LPF, eller jämn spelplan, är ett begrepp som alltmer hörs i den handelspolitiska diskussionen. Ofta handlar det om att skapa lika konkurrensförutsättningar för företag. Men betydelsen varierar mellan olika områden, avsändare och syfte, något som den här rapporten redogör för. Patrik Tingvall, en av skribenterna och chefekonom vid Kommerskollegium, berättar.
Level playing field, varför är det begreppet temat för en rapport från Kommerskollegium?
Om man vill ta del av den handelspolitiska debatten idag är level playing field ett begrepp som det är viktigt att förstå. Det används i så många skilda sammanhang och på olika sätt. Risken för missförstånd är uppenbar om avsändaren och mottagaren lägger lite olika mening och värdering i begreppet. I den här rapporten förklarar vi hur begreppet används i olika sammanhang, säger Patrik Tingvall, en av skribenterna och chefekonom vid Kommerskollegium.
Ni säger att det kan vara problematiskt att använda level playing field som enda mål. Varför?
Det kan vara i samklang, men det kan också hamna i konflikt, med andra mål. Att jämna ut spelförhållandena mellan inhemska och utländska företag kan ju vara ett mål. Men det kan samtidigt stå i konflikt med andra hänsyn, till exempel när det gäller effekter för miljö och konsumenter. Man kan hamna fel om man alltför ensidigt fokuserar på level playing field.
Varför har begreppet blivit så vanligt inom handelspolitiken?
Kanske för att det låter bra retoriskt och är ett effektivt sätt att sälja in idén om rättvis konkurrens. Inte minst under brexitförhandlingarna mellan Storbritannien och EU kunde vi se att begreppet level playing field användes i många frågor: miljö, arbetsmarknad, produktstandarder… Det var svårt att hitta något förhandlingsområde där LPF inte fanns med. Och när man till slut nådde fram till ett avtal, fanns begreppet med även där. Det första avtalet som explicit använder LPF i avtalstexten.
Begreppets koppling till rättvisa ägnas ett särskilt avsnitt, berätta om det!
Rättvisa handlar i filosofin mycket om förhållandet och fördelningen av resurser mellan individer. LPF står också för rättvisa – men det blir ganska ofta ur företagens perspektiv snarare än individers. I handelspolitiken handlar det ofta om regler och förutsättningar för företag från olika länder att konkurrera med varandra på ett rättvist sätt.
I rapporten tittar vi närmare på begreppet när man kopplar det till utländska subventioner, miljö- och hållbarhetsfrågor och skillnader i regelverk för produkter och produktionsprocesser. Vi visar också hur begreppet används i policydebatten och olika forum, såsom brexit, frihandelsavtal, WTO. Rapporten ser på LPF-frågan från flera perspektiv och därför tror jag att alla läsare kan hitta ett avsnitt som passar just det egna intresseområdet.