EU:s frihandelsavtal med Sydkorea, ett av de ekonomiskt mest betydelsefulla frihandelsavtalen, har i år varit i kraft i tio år. Kommerskollegium har frågat företag som handlar med Sydkorea hur de använder avtalet. Jonas Kasteng, en av författarna till rapporten, berättar mer.

Ni har undersökt hur svenska företag som handlar med Sydkorea använder frihandelsavtalet EU–Sydkorea. Vilka är de viktigaste iakttagelserna?

Vi kan glädjande konstatera att de flesta företag som känner till frihandelsavtalet också använder det. Detta gäller för alla företag, oavsett storlek. Vi har också särskilt lagt märke till att importörer generellt sett verkar ha sämre kännedom om frihandelsavtalet än exportörer. Nästan hälften av importörerna som idag handlar med Sydkorea saknar kännedom om frihandelsavtalet, trots att det är importörer som i första hand tjänar på avtalet genom möjligheterna till tullbesparingar.

Även bland mikroföretagen (företag med en omsättning upp till 20 miljoner kronor och upp till tio anställda) är kännedomen om frihandelsavtalet låg, drygt hälften av mikroföretagen som handlar med Sydkorea känner till möjligheten till tullbesparingar. Men i den gruppen är det å andra sidan nio av tio företag som använder tullnedsättningarna som avtalet ger möjlighet till. En annan sak som förvånade oss särskilt var att det inte verkar finnas någon uppenbar koppling mellan att anlita tullombud – som är specialister på tullhantering – med att använda möjligheten till tullnedsättningar. Företag som inte använder tullombud utnyttjar tullnedsättningarna i samma utsträckning.

Vad kan det finnas för orsaker bakom att frihandelsavtalet inte används?

Ofta framförs argumentet att komplicerade ursprungsregler försvårar för företag att använda tullnedsättningarna i frihandelsavtal, men det bekräftas inte av den här undersökningen. De flesta företag, oavsett storlek, anser snarare att det är lätt att uppfylla ursprungsreglerna och möta tullens krav kring dem. Den största orsaken till att företagen som vi har tillfrågat inte använder frihandelsavtal är istället att de inte vet om att avtalet finns och vilka möjligheter det ger.

Sedan kan det finnas rationella skäl att inte använda frihandelsavtalet, till exempel om varan redan kan handlas tullfritt eller om den innehåller insatsvaror som gör att den inte omfattas av frihandelsavtalet.

Vad krävs för att fler företag ska använda frihandelsavtalet?

Företag behöver lättillgänglig information och expertstöd vid de första import- eller exporttransaktionerna för att komma igång med att använda tullnedsättningarna. Här har det kommit fram flera förslag från företag om vad som skulle underlätta deras användning av avtalet.

En fråga som jag tycker skulle vara intressant att undersöka närmare är om tullombud upplyser företag om möjligheten att använda frihandelsavtalen. En majoritet av företagen använder tullombud, särskilt importörer och mikroföretag, men de känner inte till om tullombudet använder frihandelsavtalen eller inte.

Vad skulle du vilja skicka med svenska företag som en följd av undersökningen?

Jag skulle vilja uppmana företag att våga ta det första steget. Om de har använt frihandelsavtalet en gång blir det betydligt lättare vid nästa tillfälle. Och det kan finnas mycket pengar att tjäna. Genomsnittstullen ligger på cirka 4–5 procent av importpriset. Sedan beror det naturligtvis på vilka varor företaget importerar och hur ofta importen sker. För exportörer gäller generellt att deras produkter blir billigare för importören och det kan skapa en konkurrensfördel gentemot andra företag.

Varför har Kommerskollegium genomfört den här undersökningen?

Det är viktigt att öka förståelsen för hur företag tänker och agerar i verkligheten – och inte bara upprepa vedertagna ”sanningar” som att små företag inte använder frihandelsavtalen och att det beror på komplicerade ursprungsregler. Vår enkät visar snarare på motsatsen. Den visar även var särskilda informationsinsatser skulle kunna riktas för att öka kännedomen om frihandelsavtalets möjligheter.

Det är också viktigt att förstå vad som driver företagens användning av frihandelsavtal. Enligt vår uppfattning får importörernas roll inte underskattas, särskilt importörerna i partnerlandet. För att svenska och europeiska exportörer ska kunna sälja sina varor inom ett frihandelsavtal krävs oftast att en importör i partnerlandet efterfrågar tullnedsättningen.