Rapport: EU Trade Defence The unintended effects of anti-dumping measures

EU inför antidumpningsåtgärder för att skydda företag i EU mot orättvis konkurrens från länder utanför EU. Men den här rapporten visar att produktionen och försäljningen inom EU inte ökar, och att priserna på den aktuella produkten dessutom går upp.

Vad handlar utredningen om?

Utredningen handlar om antidumpnings- och antisubventionsåtgärder som EU har infört för att skydda företag i EU mot orättvis konkurrens från länder utanför EU. Vanligast är antidumpningsåtgärder som främst förekommer på industrivaror som stål, men ibland även på jordbruksvaror. Men varor som har bäring på klimatomställningen, som exempelvis solpaneler, har också förekommit.

Vi har tittat på 15 olika antidumpnings- och antisubventionsfall och vilka effekter de har på handeln: Uppfyller åtgärderna sitt syfte, att skapa en mer rättvis konkurrens?

Förklara vad antidumpning är!

Antidumpningsåtgärder används mot prisdumpad import. Ett exempel är när en vara säljs billigare i landet det exporteras till än i produktionslandet. Om det går att visa att detta orsakar skada för en europeisk producent kan EU införa en motverkande antidumpningstull på de prisdumpade importerade varorna.

Det är främst mot Kina, Ryssland, USA och Indien som EU tar till antidumpningsåtgärder och åtgärderna omfattar 1–2 procent av varuimporten till EU.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i utredningen?

Våra beräkningar visar att när en antidumpningstull införs så sjunker importen av den specifika varan från de aktuella länderna med i genomsnitt 28 procent. Samtidigt ökar motsvarande import från andra länder utanför EU med 13 procent medan handel inom EU minskar med 1 procent. Slutsatsen av detta är att målet att öka EU-företagens produktion och försäljning inte nås.

På grund av den införda åtgärden (antidumpningstull och/eller utjämningstull) ökar konsumentpriset på varorna från det land som åtgärderna riktas mot, med cirka 35 procent. För företagen som behöver dessa varor i sin produktion leder det här till högre kostnader och att de kanske måste ta mer betalt för sina produkter. Det gör att de tappar konkurrenskraft.

Men det här är genomsnittliga resultat – spridningen är stor mellan våra 15 undersökta fall och man kan inte med säkerhet veta vad effekten av en specifik åtgärd kommer att bli. Vi menar därför att antidumpningsåtgärder är väldigt oprecisa samtidigt som de skadar konsumenterna som importerar dessa varor, och resultaten i vår studie visar dessutom att åtgärderna inte heller gynnar producenterna i EU.

Ni pekar också på andra effekter än dem som gäller varan direkt.

Forskning på området visar att även handel med varor som inte direkt utsätts för antidumpningsåtgärder påverkas negativt. Man har även sett att de här åtgärderna kan dra med sig motåtgärder och sprida osäkerhet om förutsättningarna för handel och export. För att skydda sig från att bli utsatt för en antidumpningsåtgärd händer det att exportörer i förebyggande syfte höjer priserna på sina exportprodukter, vilket är negativt för handeln.

Vad skiljer den här analysen från tidigare forskning på området?

Våra resultat bekräftar det som forskningen sedan många år har kommit fram till: att konsumenterna missgynnas samtidigt som den positiva effekten på skyddade företag är obetydlig. För att fastställa att det faktiskt handlar om ett direkt orsakssamband, och hur stora effekterna är, har vi i den här utredningen använt en ganska ny och kraftfull metod på området, den syntetiska kontrollgruppsmetoden. På det här sättet kan vi på goda grunder säga att det verkligen finns ett samband mellan åtgärden och effekterna, och hur stora effekterna har varit.

Det ska bli en fortsättning på den här utredningen. Vad tittar ni på där?

I den kommande utredningen utgår vi från de siffror som vi nu har hittat för att i kronor räkna fram hur EU:s konsumenter, producenter och tullintäkter påverkats av antidumpningsåtgärderna.