I januari 2021 lämnade Storbritannien EU:s inre marknad och det blev betydligt krångligare för svenska företag att handla med Storbritannien. Samtidigt började frihandelsavtalet mellan EU och Storbritannien att gälla och det innebär bland annat att företag kan fortsätta handla tullfritt - om vissa regler uppfylls. Kommerskollegium har nu analyserat i hur stor utsträckning svenska importörer, men också konsumenter, har använt sig av det nya avtalet under det första halvåret det varit i kraft.
Jonas Kasteng, du är en av författarna till rapporten, vad har ni kommit fram till?
Eftersom vi har tillgång till unik tulldata som vi kopplar ihop med företagsdata har vi kunnat göra många intressanta observationer. Bland annat har vi sett att svenska importörer sluppit betala tull på 84 procent av all import där de skulle behövt betala tull om de inte använt frihandelsavtalet.
Importörerna ökade dessutom sin användning av frihandelsavtalet från 77 procent i januari till 89 procent i juni. Detta är sannolikt resultatet av en lärandeprocess. I faktiska värden har importörerna sparat 483 miljoner kronor på att använda frihandelsavtalet – men de har ändå betalat tullavgifter på 88 miljoner kronor. Vi har också sett att 6 600 importörer i genomsnitt använder frihandelsavtalet varje månad.
Betyder det att brexit kanske inte blev så illa som befarat?
Nej, det kan vi inte uttala oss om. Eftersom Storbritannien tillhörde EU:s inre marknad innan brexit finns det ingen tullstatistik mellan Storbritannien och Sverige eller information om hur många företag som deltog i detta handelsutbyte. Vi kan inte heller se om företag som tidigare varit verksamma i Storbritannien har flyttat sin verksamhet till andra EU-länder. Det är inte heller detta vår rapport haft som ambition att undersöka.
Rapporten fokuserar på hur svenska importföretag som deltagit i handeln med Storbritannien efter brexit använt det nya frihandelsavtalet. I det sammanhanget kan vi konstatera att användningsgraden är hög i jämförelse med andra frihandelsavtal under en motsvarande tidsperiod som brukar ligga på en betydligt lägre nivå.
Vad kan det bero på?
Det kan bero på att de handlade med Storbritannien innan brexit och nu försöker minska kostnaderna. I vanliga fall innebär ett frihandelsavtal att det blir billigare att handla med ett land. I fallet med Storbritannien är situationen omvänd eftersom det inte fanns någon tullkostnad innan brexit. Nu drabbas företag av tulladministration och kostnader vare sig de använder frihandelsavtalet eller inte. Men om frihandelsavtalet inte används blir det naturligtvis ännu dyrare.
Finns det några skillnader mellan sektorer när det gäller hur frihandelsavtalet hittills använts?
En sektor som utmärker sig positivt är bilsektorn. Vid importen av bilar verkar frihandelsavtalet användas i mycket hög utsträckning. Över lag verkar möjligheten med tullnedsättning användas vid stora importvärden och detta är något Kommerskollegium även påtalat i tidigare rapporter.
Är det fler stora företag som använder sig av frihandelsavtalet eller tvärtom?
Den stora majoriteten av företag som importerar från Storbritannien är små och medelstora företag. Dessa företag tenderar att använda sig av tullförmånerna i högre utsträckning än stora företag. Det kan finnas flera anledningar till detta. Sannolikt är det så att stora företag har fler och mer komplexa produkter samt använder sig av fler underleverantörer. Detta kan göra att det blir svårare att alltid leva upp till kraven på att produkterna ska ha ursprung i Storbritannien och att detta ska kunna bevisas vid varje importförsändelse.
Ni har ju också tittat på hur vanliga konsumenter använt sig av frihandelsavtalet, hur ser det ut där?
Ja, oss veterligen är det här första gången någon analyserar hur konsumenter använder frihandelsavtal vid privatimport. Sannolikt är det främst e-handel vi ser. Konsumenter använder möjligheterna till tullbesparingar i ganska låg utsträckning. De möjliga tullnedsättningarna används endast till 20 procent. Vi har beräknat att konsumenter i genomsnitt betalar 205 kronor i tull vid varje importförsändelse. Till detta kommer naturligtvis även moms och andra kostnader som inte fanns innan brexit, så konsumenter är särskilt hårt drabbade om de inte lyckas använda frihandelsavtalets möjligheter.
Hur använder man sig av avtalet som konsument?
För att slippa betala tull räcker det att konsumenten ber exportören att skriva på fakturan att produkten har ursprung i Storbritannien. Dock kräver det att exportören känner till att produkten har ursprung i Storbritannien. Många gånger kan det vara mellanhänder som är involverade i handelsutbytet och dessa har inte alltid kännedom om produkternas ursprung.
Ungefär 9 000 konsumenter importerar från Storbritannien varje månad. Det rör sig då framförallt om kläder och textilier av olika slag. Tyvärr är kännedomen om frihandelsavtalet låg bland konsumenter och avtalet är inte heller utformat för att göra det lätt för konsumenter att använda sig av det. Här tror vi att mer informationsinsatser behövs. Och förhoppningsvis kan vi lära mycket av EU:s frihandelsavtal med Storbritannien för att förhandla fram frihandelsavtal som konsumenter kan använda i större utsträckning i framtiden.