Rapport: The Future of EU Trade Policy – a programme for action

Det här är Kommerskollegiums syn på hur EU:s handelspolitik bör utvecklas i framtiden. Det bygger på ett svar till EU-kommissionen inför översynen av den framtida handelspolitiken. Anders Ahnlid, Kommerskollegiums generaldirektör, berättar mer.

Ni pekar på några ledstjärnor som EU:s handelspolitik bör följa framöver. Vilka är de?

Vi pekar ut några områden som särskilt viktiga. Det handlar om att bekämpa den växande protektionismen och utöva globalt ledarskap, stödja hållbar utveckling, främja den fjärde industrirevolutionen och liberalisera tjänstehandeln, inklusive digital handel. Kortfattat kan man säga att vi vill att EU:s framtida handelspolitik ska främja hållbar tillväxt – såväl inom som utanför EU.

För att nå dit betonar vi att det är viktigt att EU håller fast vid de mål för handelspolitiken så som de formuleras i fördraget om den Europeiska unionen. Det är lätt att ryckas med i en debatt som förs just nu, men EU:s handelspolitik måste vara långsiktig, evidensbaserad, utgå från att import är lika viktig som export och bidra till att uppfylla de fördragsbundna målen med handelspolitiken.

Varför är de så viktiga?

Därför att de är tydliga framtidsfrågor. I stora drag överensstämmer de med prioriteringarna i EU:s bredare prioriteringar: övergången till ett fossilneutralt samhälle, digitalisering och ökad konkurrenskraft.

Vilka är de största utmaningarna i den globala handelspolitiken framöver?

De största globala utmaningarna på handelsområdet har att göra med USA och Kina. USA har abdikerat från ledartronen och har under president Trump visat upp en aversion mot multilaterala lösningar samtidigt som man har infört åtgärder som strider mot landets WTO-åtaganden. När det gäller Kina handlar det om inhemsk politik som på grund av landets storlek snedvrider den internationella handeln, däribland industrivarusubventioner och statsägda företag med olika typer av länkar till den kinesiska staten. Handelskriget mellan de båda stormakterna riskerar dessutom att skapa en global teknikmässig uppdelning i varor med kinesisk respektive amerikansk mjukvara.

Hur kan EU förhålla sig till det?

EU behöver axla ledarrollen i den globala handelspolitiken genom att föregå med gott exempel och etablera långsiktiga allianser med likasinnade, både länder i närområdet (såsom Norge, Schweiz och Storbritannien) och lägre bort (såsom Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland och Mexiko). En del menar att EU bör skaffa sig hävstångskraft genom att införa nya handelspolitiska instrument som tillåter EU att på eget bevåg införa olika typer av motåtgärder. Vi menar att den strategin riskerar att leda till ytterligare upptrappning av konfliktnivån, även i relation till de länder som skulle kunna hjälpa oss.

Det är också viktigt att fördjupat samarbete med likasinnade länder inte sker bilateralt och ad hoc utan att det så långt som möjligt formaliseras i bredare partnerskap. På längre sikt bör ambitionen vara att vidga kärnan av likasinnade länder för att ”multilateralisera” bilaterala och regionala överenskommelser.

Vilka andra omvärldsfaktorer utgör stora utmaningarna för handeln?

Kortsiktigt påverkar coronapandemin handeln mycket. Förutom vikten av att säkra leveranser av kritisk utrustning är det avgörande att EU:s handelspolitik bidrar till att bekämpa den ökade fattigdom som följer i pandemins kölvatten. På längre sikt påverkar trender som behovet av klimatneutrala lösningar och digitalisering mycket. När EU gör en översyn av handelspolitiken mitt under en pandemi är det viktigt att de här långsiktiga trenderna inte glöms bort.

Har coronakrisen lett till några lärdomar för den framtida handelspolitiken?

Den viktigaste lärdomen av coronapandemin är att handel hjälper oss att avhjälpa brist när krisen slår till. När efterfrågan på medicinsk utrustning växte explosionsartat under våren kunde vi avhjälpa bristen med import från länder som redan hade gått igenom den mest akuta fasen av krisen. En annan lärdom är att exportrestriktioner är kontraproduktiva vid en kris. Istället för att hjälpa begränsar exportrestriktioner utbudet av varor som det råder brist på och pressar upp priset på dem.

Hur kan handelspolitiken bäst bidra till FN:s hållbarhetsmål?

Vi har en rad förslag som syftar till hållbar utveckling. Det gäller allt ifrån att komma i mål med WTO-avtal för att förhindra utfiskning till förslag om att låta genusperspektivet prägla arbetet inom WTO mer. Ett viktigt enskilt förslag är att vi uppmanar EU att ansluta sig till, och därmed ge tyngd åt, förhandlingen inom WTO om ett avtal om klimatförändring, handel och hållbarhet.

Den här publikationen laddar du ner via knappen uppe till vänster. Den bygger på ett längre svar till EU-kommissionens konsultation inför översynen av den framtida handelspolitiken: Response to the Commission’s Consultation Note on the Review of EU Trade Policy – a renewed trade policy for a stronger Europe