Rapport: Rules of Origin for the 21st Century

Tillverkning och handelsmönster förändras, men hänger ursprungsreglerna med? En ny rapport från Kommerskollegium diskuterar olika sätt att uppdatera ursprungsreglerna och samtidigt koppla dem till tjänster, digitalisering, hållbarhet och utnyttjande av handelsavtal.

Vad är ursprungsregler?

Ursprungsregler är bestämmelser för hur en varas ursprung ska slås fast. De finns i varje frihandelsavtal och är både nyckeln som låser upp en lägre tullsats som parterna har avtalat om och skyddet som säkerställer att den lägre tullen bara används av de som har rätt till den. Utan dessa regler kan vilket företag som helst, från vilket land som helst, dra nytta av ett frihandelsavtal – vilket givetvis inte är tanken.

Varför har Kommerskollegium tagit fram en rapport om ursprungsregler?

Kommerskollegium arbetar med ursprungsregler ur ett handelspolitiskt perspektiv. Vi försöker ständigt förbättra olika handelspolitiska regelverk så att handeln kan flöda så obehindrat som möjligt. Det handlar dels om situationen idag, dels om att försöka se hur regelverken kan anpassas till de förändringar vi ser i tillverkning och handel framöver. Den här rapporten tar upp hur ursprungsregler påverkas av handelns förändrade förutsättningar: att varutillverkningen i ökande utsträckning innehåller tjänster, att den blir alltmer digitaliserad och att hållbarhet numera präglar varje steg i varuproduktionen.

Du skriver om hur ursprungsreglerna skulle kunna förändras – ge något exempel!

Ursprungsreglerna har idag ett antal väletablerade metoder för att bestämma en varas ursprung. De fungerar fortfarande, men i takt med att tillverkningen förändras behöver de anpassas och uppdateras. Annars är risken att de inte uppfyller sitt syfte. Med tanke på alla resurser vi ägnar åt att förhandla frihandelsavtal så vore det synd om de inte används i så hög grad som möjligt.

En möjlig uppdatering skulle kunna vara att använda blockchain-teknik för att visa en varas ursprung. Det innebär att transaktioner digitalt kan auktoriseras, verifieras och spåras på ett säkert och överskådligt sätt. Idag, när varor rör sig i komplicerade nätverk över hela jorden, är just spårbarhet ett av de stora problemen vid redovisning av ursprung. Ett ursprungsbevis baserat på blockchain skulle kunna garantera spårbarheten på ett helt nytt sätt och därmed innebära stora förenklingar.

En annan möjlig anpassning handlar om att möta kraven på hållbarhet, hur handelspolitiken kan ta hänsyn till klimat- och miljöfrågor, arbetsrätt, jämställdhet och inkomstfördelning. Alla områden inom handelspolitiken behöver bidra till detta, inklusive ursprungsreglerna. Därför innehåller rapporten ett par idéer om hur hållbarhetsaspekter kan vävas in i ursprungsreglerna.

Vilken betydelse har ursprungsreglerna?

Företag tycker ofta att ursprungsreglerna är ett problem och att de kostar mer än de smakar. Därför innehåller rapporten ett kapitel om hur regelverket kan göras mer användarvänligt så att det blir enklare för företagen att bevisa en varas ursprung och potentiellt spara dem en del pengar.

För länder gäller det att ge sitt näringsliv så goda förutsättningar som möjligt att använda handelsavtalen. Det ger en positiv effekt på ekonomin. Men det är svårt att förhandla handelsavtal och det är väldigt svårt att hitta ursprungsregler som passar alla avtalsparter. Länder har olika förutsättningar och att ta fram ursprungsregler för alla olika varor är mycket komplext. Politiska avvägningar vägs också in, som internationella relationer, hållbarhet och industripolitik. Allt detta avspeglas i förhandlingarna om frihandelsavtal och därmed även i ursprungsreglerna.

Vem vill du rekommendera läsning av rapporten?

Först och främst personer som är intresserade av ursprungsregler och handelspolitik givetvis. Gärna de som arbetar med de områden som vi tar upp i rapporten: tjänster, digitalisering, hållbarhet och utnyttjande av handelsavtal, men som kanske inte normalt har med just ursprungsregler att göra. Förhoppningsvis kan någon av idéerna som presenteras i rapporten ge grund till en lite mera gränsöverskridande diskussion mellan experterna inom olika områden.