Dagens oroliga omvärld skapar stor osäkerhet för företag som importerar och exporterar. Hur påverkar det deras internationella strategier? 18 svenska storföretag berättar i en kartläggning genomförd av Kommerskollegium och Business Sweden. Alla intervjuer utom en genomfördes i slutet av 2019 och början av 2020 innan spridningen av det nya coronaviruset började påverka företagens produktion utomlands och handel med omvärlden.
Vad kom ni fram till?
De företag vi har intervjuat har inte ändrat sina strategier i grunden på grund av de senaste årens växande protektionism. Men det förefaller som om ökade hinder för handel och investeringar förstärker affärsmässiga trender mot att förlägga produktion och försäljning utomlands. Ett företag beskriver till exempel en stor investering i USA som att företaget i och med det ”blir mer oberoende av handelshinder”. Det var inte syftet med förvärvet, men det har blivit en positiv bieffekt.
Vilka omvärldsfaktorer skapar mest problem för handeln?
Bland de åtgärder som påverkar handeln med riktigt stora ekonomier är USA–Kina-konflikten den som skapar mest osäkerhet, följt av brexit. Risken är nu stor att coronakrisen används som förevändning för att införa fler handelsrestriktioner. Allra mest ingripande är USA:s sanktioner mot betalningar som rör handel med Iran. Det har tvingat flera företag vi intervjuat att lämna den iranska marknaden helt trots att EU inte tillämpar motsvarande sanktioner. Effekten blir, enligt företagen, att kinesiska företag nu tar över i Iran. För att undvika att samma sak sker på ännu viktigare marknader i framtiden kan man fundera över om Sverige bör delta mer aktivt i EU:s arbete med att göra Europa mer oberoende av amerikanska betalningssystem.
Hur hanterar företagen osäkerheten?
De stora företagen har olika sätt att parera osäkerheter, till exempel genom att etablera sig utomlands eller skapa dotterbolag som hanterar ändrade handelsförutsättningar som i fallet brexit. Men det är sådant som små och medelstora företag har begränsade möjligheter att göra. I andra fall kan företagen inte göra något åt snabba förändringar. De förlorar affärer – till exempel när Kina och USA inte tillåter varandras mjukvara i IT-produkter, eller de tvingas att lämna en marknad, som i fallet med USA:s sanktioner mot Iran.
Vad lyfter företagen fram som särskilt viktigt för deras export och import?
Många betonar att tullfri handel med insatsvaror är viktig. Det är här stordriftsfördelar kan betyda mycket, inte bara när det gäller export från och import till Sverige utan även mellan andra länder. Förutsägbara och transparenta regelverk och pålitliga myndigheter är också viktiga faktorer för företag när de beslutar om var de ska vara lokaliserade. Flera företag avskräcks från att etablera sig i länder med korruption. För svenska företags konkurrenskraft är det därför bra när korruption bekämpas och när handelsavtal omfattar klausuler om korruptionsbekämpning.
Vilka är företagens främsta problem närmare här hemma?
Några anser att Europa halkar efter när det gäller produktiviteten inom tillverkningsindustrin och 5G-utbyggnaden. Det gör att investeringar riskerar att hamna utanför Sverige och Europa. Företagen har också problem att rekrytera kvalificerad arbetskraft med hög och specifik kompetens, särskilt vad gäller ingenjörer, till Sverige.
Var det något som överraskade dig i intervjuerna?
Möjligen det faktum att företagen säger att de är så vana att hantera politisk osäkerhet, att de alltid räknar med det. Det är nedslående att de resonerar i termer av politiska smärtgränser – för vi jobbar ju för att handeln inte ska handla om det. Hela poängen med Kommerskollegiums arbete är att handeln ska vila på ett legalt ramverk som är transparent och förutsägbart och att den inte blir föremål för politiskt godtycke.
Vad kan rapporten säga om utvecklingen efter coronakrisen?
Intervjuerna genomfördes innan coronakrisen tog fart på allvar globalt, men de ger likväl viktiga ledtrådar till hur företagen hanterar utmaningar som osäkerhet och krav på uthålliga leveranskedjor. Sedan krisens inledning har de handelspolitiska risker som företagen möter snarast ökat och de geopolitiska motsättningarna som driver nya restriktioner har inte avtagit. Risken är överhängande att coronakrisen används som en förevändning för att införa nya handelsbegränsande åtgärder.