Vägledning: Icke-bindande offentliga åtgärder och EU-rätten
Den här vägledningen om icke-bindande offentliga åtgärder innehåller nya exempel och andra uppdateringar i förhållande till den ursprungliga versionen från 2012. Den är ett led i Kommerskollegiums uppdrag att verka för en enhetlig och korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige.
Berätta om den här publikationen!
Det är en vägledning som syftar till att skapa medvetenhet om att inte bara bindande utan även icke-bindande åtgärder, såsom allmänna råd och uttalanden, kan få EU-rättsliga konsekvenser. Vägledningen hjälper myndigheter, kommuner och andra offentliga aktörer att identifiera när sådana så kallade mjuka åtgärder omfattas av EU-rätten och är ett stöd i tillämpningen av den, säger Lena Nordquist, som har ansvarat för den nya vägledningen.
Vad tror ni är det mest oväntade?
Att även muntliga uttalanden kan ha en sådan effekt att EU-rätten blir tillämplig, är kanske inte så känt. Ett uttalande som görs av en företrädare för staten kan få en effekt på den fria rörligheten och bör därför föregås av samma överväganden som till exempel ett skriftligt beslut.
Det är kanske också en aha-upplevelse att läsa avsnittet om sociala medier. Det är plattformar som kan upplevas som mestadels sociala och lättsamma, men budskap som framförs där kan få samma effekt som om de framförs i mer traditionella kanaler och därmed också skulle omfattas av EU-rätten.
Ge ett exempel på en icke-bindande åtgärd som kan leda till att den fria rörligheten hindras.
Om en kommun till exempel skulle uppmuntra till att hellre köpa svenska äpplen än franska. Effekten av det är att de franska äpplena inte får samma tillträde till marknaden som svenska och därmed diskrimineras. Det är bara tillåtet om det kan motiveras utifrån de undantag som EU-rätten medger. Ett annat exempel är om en myndighet publicerar en lista över produkter med svensk märkning. En konsument skulle då kunna uppleva att de produkterna är rekommenderade framför produkter med märkning från andra EU-länder.
På vilket sätt hoppas ni att vägledningen ska användas?
Vi hoppas att den ska fungera som ett stöd i myndigheters löpande verksamhet och tillämpning av EU-rätten. Exemplen kan fungera som inspiration och referensram för att avgöra om en åtgärd man står inför behöver en EU-rättslig belysning. I vägledningen finns även en beskrivning av det så kallade EU-rättstestet som fungerar som en konkret checklista i situationer där EU-rätten kan bli tillämplig.
Det kan också vara passande att använda vägledningen som ett komplement till våra två närbesläktade guider – Inremarknadsguiden för myndigheter respektive kommuner.