Utrikeshandel kan ge ökad försörjningstrygghet

Nyhet

Frågor om utrikeshandel behöver få en större plats i den svenska försörjningsmodellen. Det skulle stärka Sveriges motståndskraft vid kris och krig.

I den säkerhetspolitiska debatten har totalförsvaret en given roll. Men för att stärka Sveriges försörjningstrygghet behövs ökat fokus på fungerande internationella handelsflöden och handelsrelationer.

Kommerskollegium, som är Sveriges myndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad, har analyserat handelns betydelse för motståndskraften och försörjningen i tider av kris och krig.

Under rikskonferensen Folk och Försvar presenterade Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid några av slutsatserna.

– Vår analys visar att en hög grad av internationell handel med flera olika länder ger möjlighet till snabbare omställning, bland annat eftersom företagen då har fler alternativ än vid högre grad av inhemsk självförsörjning. Det visar erfarenheten från pandemin och kriget in Ukraina. För Ukraina har närheten till EU:s inre marknad betytt oerhört mycket för landets motståndskraft, säger Anders Ahnlid.

Svenska företags största marknad är EU. En fungerande inre marknad inom EU är därför avgörande för den svenska försörjningstryggheten. Men under kriser sätts den inre marknaden på prov. Med nya och starkare krisinstrument för EU skulle såväl Sverige som andra medlemsländer klara framtida kriser på ett bättre sätt, än under till exempel pandemin.
Men även flera nationella åtgärder kan vidtas för att öka Sveriges motståndskraft.

– Utrikeshandeln bör bli en egen beredskapssektor med en ansvarig myndighet. Precis som Försvarsberedningen har föreslagit. Sverige behöver också en starkare infrastruktur för import av varor, till exempel skulle Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland göra stor skillnad men även snabbare tullprocedurer vid gränsen mellan Sverige och Norge  skulle öka försörjningstryggheten, säger Anders Ahnlid.