Förenklade skatteregler behövs för Nordens arbetsmarknad – speciellt vid distansarbete

Nyhet

Den 16 maj arrangerades seminariet ”Krångliga skatteregler hindrar mobilitet i Norden – vad göra?”. Under seminariet diskuterades förslag om att förenkla de nordiska skattereglerna med fokus på ökad rörlighet. Reglerna behöver till exempel ändras för att underlätta vid distansarbete.

Nyhetsartikeln är kompletterad med mer information 2024-05-17.

Syftet med seminariet var att diskutera vilka åtgärder som behövs inom det nordiska skatteområdet för att säkerställa fortsatt tillväxt för Norden som region och för våra länders ekonomier.

– En avgörande faktor för att nå visionen som de nordiska statsministrarna har enats om – att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region – är att säkerställa en smidig nordisk arbetsmarknad. Vi behöver därför vidta åtgärder på det nordiska skatteområdet för att säkerställa fortsatt tillväxt i vår region och för våra länders ekonomier, sade Anders Ahnlid Kommerskollegiums generaldirektör och ordförande i Gränshinderrådet.

Problematiskt vid distansarbete

Den röda tråden vid seminariet var att det måste ske förenklingar av de nordiska skattereglerna. Mer specifikt diskuterades hur nuvarande regler om inkomstbeskattning av arbetstagare behöver ändras.

Enligt det nuvarande nordiska skatteavtalet ska man skatta i det land där man har sin anställning. Men distansarbete gör att beskattningslandet riskerar att ändras. En person som bor i Sverige, med norsk anställning, skattar normalt sett i Norge, där inkomsten uppstår. Men med distansarbete kan beskattningslandet ändras till hemlandet.

Under seminariet diskuterades förslaget att låta de nordiska länderna ha gemensamma villkor för när arbete i bosättningslandet, inklusive från ett hemmakontor, ska bedömas som ett så kallat fast driftställe. Effekten skulle då bli att det blir anställningslandets skatteregler som gäller.

Ett annat förslag som togs upp var att förskottsskatt endast bör redovisas i arbetsgivarens land, så att arbetsgivaren inte längre ska behöva administrera flera länders lagstiftning för samma löneinkomst.

Trygghet och enkelhet efterlyses

I panelen ingick Oskar Danielsson, verksam vid Grensetjänsten Norge-Sverige, Gustaf Norlén, senioranalytiker på Nordregio och Christian Schwartz, doktorand vid Lunds universitet samt auktoriserad skatterådgivare på Deloitte.

Oskar Danielsson underströk vikten av en väl underbyggd analys av konsekvenser om det nuvarande skatteavtalet ska revideras.

– Det måste finnas en trygghet och en enkelhet för både arbetsgivaren och arbetstagaren vad gäller skatt och socialförsäkringsavgifter. Det finns problem med det nuvarande gränsgångaravtalet för att ansvaret för att betala in skatt hamnar på individen själv, vilket upplevs som väldigt krångligt. Jag skulle hellre se att man bara behöver förhålla sig till ett land när det gäller beskattning, sade Oskar Danielsson.

Även Christian Schwartz var inne på samma spår. För att främja en ökad integration på den nordiska arbetsmarknaden bör arbetsgivaren endast ha förpliktelser i det land där verksamheten är baserad.

– En lösning skulle kunna vara att införa ett system likt Öresundsavtalet, där skatt enbart betalas i det land där arbetsgivaren är etablerad, samtidigt som skatteintäkter överförs till bosättningslandet för att kompensera för skattebortfall. Det skulle kunna skapa en mer effektiv och förutsägbar beskattning. Det är samtidigt önskvärt att skapa ett system som innebär att skatter och sociala avgifter betalas i samma land, sade Christian Schwartz.

Förutsättningar för att hitta rätt kompetens

Gustaf Norlén lyfte fram vikten av att ta bort hinder för arbete över landsgränserna.

– Trots att färre personer under de senaste åren har flyttat mellan de nordiska länderna är mobilitet en viktig möjlighet för företag att hitta rätt kompetens och skapa bäst matchning på arbetsmarknaden. Pendlingen i Öresundsregionen ökar och möjlighet till distansarbete har blivit en viktig aspekt av den moderna arbetsmarknaden, sade Gustaf Norlén.

Seminariet arrangerades av Anders Ahnlid i samarbete med riksdagsledamöterna och medlemmarna i Nordiska rådet Kjell-Arne Ottosson (KD) och Per-Arne Håkansson (S). Samtalet modererades av Agnès Courades Allebeck, enhetschef på Kommerskollegium.