Så kan handeln Sverige-Norge förenklas

Nyhet

Norge är en av Sveriges viktigaste handelspartners. Men handeln är inte friktionsfri. Det beror delvis på att Norge inte är med i EU, men EU, Sverige och Norge kan göra mer för att förbättra situationen.

Kommerskollegium kartlade hinder i handeln med Norge för tio år sedan, och har nu följt upp med en ny analys. Intervjuer med till exempel Sveriges ambassad i Norge, Business Sweden i Norge och Svinesundskommittén, parter med insyn i villkoren för gränshandeln, visar att vissa hinder har försvunnit, medan andra har tillkommit.

- Man får räkna med en viss friktion i handeln eftersom Norge inte är med i EU. Men det finns ändå saker att göra, säger Christopher Wingård, senior utredare vid Kommerskollegium.

Vilket hinder är det mest angelägna att få bukt med?

- Ett iögonfallande problem är de långa lastbilsköerna vid Svinesundsbron. Här skulle en digital tullhantering, fler uppställningsplatser och omkörningsförbud enbart för lastbilar med last, göra skillnad, säger Christopher Wingård.

Tullnivåer på 344 procent

Ett annat problem är höga tullnivåer som i praktiken gör att det blir omöjligt att exportera vissa varor till Norge. Det gäller till exempel nötkött, som omfattas av en råvarutullsats på 344 procent, men även andra livsmedel och textilvaror.

- Tullnivåerna finns med i EES-avtalet mellan EU och Norge. Där finns också en överenskommelse om att se över villkoren i handeln vartannat år. Men sedan 1994 har parterna bara träffats två gånger. Här måste Sverige driva på så att EU tar upp frågan med Norge, säger Christopher Wingård.

En annan viktig fråga för handeln är att det ska vara enkelt att bo och arbeta på olika sidor av gränsen. Även här finns förbättringspotential. Den så kallade gränsgångarregeln upplevs som administrativt tungrodd av svenskar och norrmän som arbetar över gränsen. Brist på samordning mellan svenska och norska myndigheter om socialförsäkringsfrågor och skatteregler skapar också problem enligt de aktörer Kommerskollegium talat med.

Svårt för e-handlare som vill använda .no

E-handeln är viktig för många företag och för att nå ut brett i Norge vill säljande företag använda sig av toppdomänen .no, eftersom den rankas högre i sökmotorerna i Norge än andra toppdomäner. Men kravet på att alla företag måste vara registrerade och ha en postadress i Norge för att få använda toppdomänen skapar problem. Sverige, å sin sida, har inget krav på postadress för att registrera ett svenskt domännamn.

Men det finns också exempel på positiva förändringar vid tullhanteringen vid gränsen. Norge har kommit längre i digitaliseringen av handelsprocedurerna och systemet digitoll har förenklat handeln. Systemet med digitaliserad hantering av tulldokumentet ATA-carnet (eATA) är också ett bra exempel på hur handeln moderniserats. Inom EU pågår arbete med en digitaliserad tullprocess men det är inte lika långt kommet.

Ladda ner analysen
Hinder i handeln mellan Norge och Sverige

Kontakt
Christopher Wingård
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 48 61