Nya regler för tjänster inom EU går ofta under radarn

Nyhet

Nya krav på företag som vill sälja tjänster inom EU införs ofta utan att ha anmälts till EU-kommissionen. Det riskerar att skapa ett spretigt regelverk inom EU och hindra den fria rörligheten.

Många EU-länder rapporterar inga eller väldigt få nya regler för tjänsteverksamhet till EU-kommissionen. Det riskerar att leda till skilda nationella regler i olika EU-länder, vilket gör det svårare för företag att sälja tjänster inom EU.

– Att anmäla nya eller ändrade regler är viktigt för att undvika handelshinder. Därför menar vi att EU-kommissionen och EU-länderna måste fortsätta arbetet med att förbättra efterlevnaden av tjänstedirektivet och göra så att fler länder anmäler nya regler, säger Nikita Feiz, utredare på Kommerskollegium.

Kontroll av ekologisk produktion bland de svenska anmälningarna

Sverige är det EU-land som har anmält flest nya regleringar, 24 stycken under 2022. Hälften av anmälningarna kom från regeringen och hälften från statliga myndigheter. De svenska anmälningarna har till exempel gällt hållbarhetskriterier på biobränslen, transport av farligt gods, kontroll av ekologisk produktion och varningar på tobaksfria nikotinprodukter. Inga kommunala krav anmäldes under förra året.

Från övriga EU-länder har till exempel Prag (Tjeckien) anmält skärpta regler för gatuförsäljning i staden. Nederländerna har förtydligat vilka avtalsvillkor för franchising som är tillåtna. Och i Frankrike har man beslutat om villkor för renoveringsbidrag till privatbostäder, i syfte att de ska bli mer energieffektiva.

Kravet på att EU-länderna ska rapportera in vissa krav som kan påverka tjänstereglering följer av EU-rätten (tjänstedirektivet). Rapporteringen gör att EU-länderna och kommissionen har möjlighet att ge synpunkter på om regleringen är förenlig med EU-rätten.

Hur kan man få till en bättre efterlevnad?

– EU-länderna måste uppmärksammas på sina skyldigheter att anmäla nya och ändrade lagar och regler. Här skulle remissvar, informationsmaterial och kontinuerlig dialog vara viktiga verktyg, säger Nikita Feiz.

I februari 2023 startade EU-kommissionen 24 så kallade överträdelseprocesser mot EU-länder som de anser har brutit mot EU:s tjänstedirektiv. Processen syftar till att komma överens med de aktuella EU-länderna om att justera tillämpningen. Om de inte kommer överens kan kommissionen ta frågan till EU-domstolen.

– Det här kan ses som ett krafttag från kommissionen för att se till att reglerna om en väl fungerande inre marknad för tjänster tillämpas på rätt sätt. Men om det leder till att EU-länderna blir bättre på att följa EU-direktivet återstår att se, säger Nikita Feiz.

Läs mer i årsrapporten

Anmälningsproceduren enligt tjänstedirektivet under 2022 (pdf)