Utmanande höst för den internationella handeln

I sin första krönika som Kommerskollegiums generaldirektör, skriver Anders Ahnlid om de kommande utmaningarna för den internationella handeln. Det gäller den ökande protektionismen, den minskande världshandeln och ett ruckat förtroende för EU:s inre marknad. Han berättar också om Kommerskollegiums inspel till EU-kommissionens förestående översyn av sin handelsstrategi.

Att bli generaldirektör för Kommerskollegium, en av Sveriges äldsta myndigheter med anor från 1651, är i sig ett stort privilegium. Att bli det i dessa tider, som domineras av coronapandemin och allt starkare protektionistiska strömningar, innebär dessutom en stor utmaning.

Den internationella handeln är vår svenska ekonomis livsnerv. Kommerskollegium är landets expertmyndighet för internationell handel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Dessa områden – och därmed också våra ekonomiska förutsättningar – utsätts nu för betydande påfrestningar på grund av covid-19, som utlöst en av de värsta ekonomiska kriserna sedan 1930-talet.

Graden av protektionism i den globala handeln ökade redan innan pandemins utbrott, inte minst på grund av president Trumps omläggning av USA:s handelspolitik. Under året har coronakrisen mångfaldigat svårigheterna.

Öppen strategisk autonomi och jämn spelplan är begrepp som har kommit att användas för att dölja protektionistiska syften.

Under det första halvåret 2020 har världshandeln minskat med 18 procent jämfört med samma period förra året, enligt Världshandelsorganisationen (WTO). Många länder vänder sig inåt för att höja graden av självförsörjning och strävar efter att locka tillbaka företag som etablerat sig utomlands. I EU-debatten om handel är ”öppen strategisk autonomi” och ”jämn spelplan” viktiga begrepp, som också kan användas för att dölja protektionistiska syften. Under det halvår som pandemin har pågått har nationella intressen dessutom visat sig på EU:s inre marknad på ett oroväckande sätt.

Alla till buds stående medel – som inhemska krispaket och EU:s unika återhämtningsfond – mobiliseras nu för att bidra till ekonomisk återuppbyggnad, fortsatt välstånd och hållbar utveckling. Det är följdriktigt och viktigt att också den handelspolitiska verktygslådan öppnas för att bidra till krisbekämpningen.

Handelspolitiskt ansvariga runt om i världen, liksom jag och mina medarbetare på Kommerskollegium, brottas med frågan hur detta kan ske på bästa möjliga sätt. Hur kan de möjligheter till nytänkande och modernisering, som krisen trots allt också medför, parallellt med alla uppseglande hot, tillvaratas för att WTO ska fungera och för att stärka förtroendet för EU:s inre marknad?

Europeiska kommissionen har lägligt inlett en översyn av EU:s handelspolitik, som ska staka ut kursen för kommande år.

I den bästa av världar skulle ett av flera svar på de exceptionella utmaningar som världsekonomin står inför vara bättre förutsättningar för välståndsbringande och hållbar handel, både globalt och i EU. Det finns också starka skäl att utforma förslag i den riktningen, vilket Kommerskollegium, som enligt sin instruktion ska verka för frihandel och fri rörlighet, avser göra, även om förhoppningarna om framsteg under rådande omständigheter inte ska överdrivas.

Europeiska kommissionen har lägligt inlett en översyn av EU:s handelspolitik, som ska staka ut kursen för kommande år. Kommerskollegium avser ge sitt bidrag till denna inom kort. Vi kommer att betona vikten av att internationell handel tillåts ge den ekonomiska injektion som världsekonomin nu så väl behöver, samtidigt som handeln också ska bidra till grön omställning, digitalisering samt Agenda 2030 och dess globala mål för hållbar utveckling.

Kommerskollegiums inspel till kommissionen kommer att bygga på några viktiga hörnstenar:

Som världens största handelsaktör – och den viktigaste marknaden för åttiotalet länders handel – måste EU dra på sig ledartröjan för öppenhet och för att garantera en regelbaserad och hållbar världshandel. EU måste stå upp för frihandel och avstå från åtgärder som riskerar att skapa osäkerhet om unionens intentioner. EU:s ledarskap är viktigare idag än tidigare dels på grund av att USA har abdikerat från sin tidigare ledarroll, dels för att Kina saknar förmåga att spela första fiolen för regelbaserad frihandel. Så länge mer omfattande framsteg i WTO är blockerade bör EU noga tänka igenom om det finns ytterligare förhandlingar om frihandelsavtal, regionalt eller med enskilda länder, som bör starta och om existerande avtal kan förbättras. Detta bör ske i syfte att dessa avtal en dag, när tiden är mogen, åter så långt möjligt, ska kunna integreras i ett fungerande globalt handelssystem.

Eventuellt nya handelsåtgärder som EU avser införa, och det ligger flera förslag på bordet, måste baseras på väl grundade fakta. Det duger inte att införa ensidiga åtgärder bara för att andra parter gör det, eller för att det anses visa politisk handlingskraft. EU:s handelspolitik ska vara evidensbaserad; innan man till exempel inför åtgärder mot subventionerad export, måste man vara klar över hur mycket handeln egentligen snedvrids på EUs inre marknad på grund av utländska subventioner. Det måste även kunna visas att åtgärderna främjar och inte hämmar europeisk tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Coronakrisen har aktualiserat de undantagsmöjligheter som finns i handelsavtal för att skydda liv och hälsa samt garantera nationell säkerhet. Dessa undantag är legitima, men det är av vikt att de används restriktivt, baserat på objektiva kriterier och inte som svepskäl för att skydda inhemska producenter.

Håll gärna utkik efter Kommerskollegiums bidrag till EU:s översyn. Det är min förhoppning att det ska bli av vikt för att vår union ska kunna utforma en för alla ekonomiskt gynnsam och hållbar handelspolitik. Men svårigheterna på denna väg ska inte underskattas.

Den internationella handeln står inför en minst sagt utmanande hösttermin främst på grund av coronapandemin, fortsatta spänningar mellan USA och Kina, de behov som klimatkrisen medför och inte minst brexit. Att USA förbereder ett viktigt presidentval, att ett sargat WTO är i färd med att hitta en ny generaldirektör och att EU har tvingats byta handelskommissionär gör om något hösten än mer oförutsägbar…

Anders Ahnlid
Generaldirektör