Tullar är ingen barnlek – nu måste EU agera med eftertanke
Historien upprepar sig inte. Men den har lärt oss att tullar inte är att leka med.
Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid
Det visade den senaste omfattande ensidiga amerikanska tullhöjningen 1930, den så kallade Smoot-Hawley-tullen. Andra länder reagerade genom att höja sina tullar. Handelskriget fördjupade depressionen som föregick det andra världskriget.
Nu har USA:s tillträdande president Donald Trump aviserat att han tänker genomföra en generell tullhöjning på 60 procent mot Kina och 10–20 procent mot övriga länder.
Om höjningen införs – vilket det inte finns anledning att betvivla – innebär det den största ensidiga amerikanska tullhöjningen sedan Smoot-Hawley-tullen.
Efter det andra världskrigets slut ledde USA världen först in i det Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) och därefter, tillsammans med EU, in i Världshandelsorganisationens regelverk.
Två viktiga komponenter i dessa regelverk var att tullar och andra handelshinder skulle sänkas och att ramvillkoren för handel skulle vara förutsägbara över tid.
När Världshandelsorganisationen inrättades 1995 hade industrivarutullarna sänkts från, i genomsnitt, upp emot 40 procent efter det andra världskriget, till omkring fyra procent.
Tullarna hade dessutom formellt ”bundits” under WTO:s regler. Ett land fick inte höja tullen över den bundna nivån utan att andra länder kompenserades.
Detta regelverk var en viktig förklaring till världshandelns snabba ökning under andra halvan av 1900-talet, vilket i sin tur innebar ökad tillväxt och välstånd i de länder som underkastade sig reglerna.
Det en gammal sanning att en ”skatt på import är en skatt på export”.
Trumps tullhöjningar skulle utgöra ett flagrant brott mot WTO-reglerna. Deras införande skulle innebära att USA de facto överger WTO, vilket man delvis redan gjort genom att vägra utse domare till organisationens förfarande för att lösa tvister.
Kommerskollegium har analyserat effekterna av Trump-tullarna. Enligt vår allmänna jämviktssimulering skulle Sveriges export till USA minska med 16 procent om tullarna införs. EU:s export till USA skulle sjunka ungefär lika mycket, medan Kinas export till USA skulle minska med 66 procent.
Att USA:s import skulle minska med tio procent efter tullhöjningarna är inte överraskande, men att landets export skulle minska med 14 procent är kanske inte lika självklart. Men det är en gammal sanning att en ”skatt på import är en skatt på export”.
Det är en lika gammal sanning att tullar ytterst drabbar konsumenterna i det land som inför tullen. Trump-tullarna beräknas kosta ett amerikanskt genomsnittshushåll omkring 3000 dollar per år.
De beräkningar som Kommerskollegium presenterat angående effekterna av de förväntade amerikanska tullhöjningarna tar varken hänsyn till så kallade dynamiska effekter i höjningarnas kölvatten, eller till effekterna av andra länders motåtgärder.
Det råder inget tvivel om att motåtgärder kommer att införas av Kina och andra länder. Det står också klart att även EU kommer att behöva vidta åtgärder som svar på USA:s ensidiga tullhöjning.
Hur allvarliga följderna blir avgörs i hög grad av vilken typ av motåtgärder som andra länder genomför.
Frågan hur det bäst bör göras återstår att besvara. En viktig utgångspunkt är att det bör ske på ett sätt som innebär att EU skjuter sig själv i foten så lite som möjligt. Det är en svår balansgång, men några viktiga ingångsvärden bör vara vägledande.
- EU bör utgå från en egen bedömning av sina ekonomiska intressen och inte svara med samma mynt. Såväl morötter som piska bör övervägas.
- Motåtgärder bör inte införas ”för syns skull”, utan syfta till att göra politisk skillnad. Det behöver inte vara samma överväganden som gjorts under tidigare handelskonflikter med USA när olika delstaters export och produktion har stått i fokus. Motåtgärder behöver inte vara i form av just tullar.
- EU kan i viss mån tvingas acceptera att USA under Trump väljer att införa tullar och därmed delvis frikopplar sig från andra länders ekonomier. Det är utfallet efter ett demokratiskt val. Vi kan inte förhålla hela vår handelspolitik till USA. Vi behöver hitta egna vägar, nya handelspartners och utveckla nya marknader för europeiska företag.
Det globala handelssystemet riskerar att gå en dyster framtid till mötes om Trump-tullarna införs. Hur allvarliga följderna blir avgörs i hög grad av vilken typ av motåtgärder som andra länder genomför. Graden av skada är svår att bedöma. Ett är dock säkert, tullar är inte att leka med.
Anders Ahnlid
Generaldirektör