Möjligheter och utmaningar när Ukraina närmar sig EU

I Ukraina fortsätter Rysslands brutala krig att vålla död, lidande och krossade framtidsdrömmar. Samtidigt är det imponerande hur den ukrainska försvarsmakten, det ukrainska folket och den ukrainska ekonomin målmedvetet och med uthållighet står upp mot angriparen.

Under Sveriges ordförandeskap i EU har stöd till Ukraina varit och är av högsta prioritet. Detsamma gäller självfallet även för Kommerskollegium. Vi prioriterar flera olika insatser för Ukraina och har fått ett ökat biståndsanslag för ändamålet.

Ett viktigt bidrag från Kommerskollegium är att bistå Ukraina i processen för medlemskap i EU och för landets integrering i EU:s inre marknad. Som Sveriges myndighet med ansvar för EU:s inre marknad har vi goda förutsättningar att ge stöd av detta slag.

Ukraina ansökte om medlemskap i EU kort efter Rysslands fullskaliga invasion förra året. I juni förra året beslutade EU att ge Ukraina status som kandidatland. Europeiska kommissionen bedömer nu regelbundet Ukrainas förutsättningar att upptas som medlem i unionen. En vägkarta för Ukrainas integrering i EU:s inre marknad har ritats. Framsteg har redan gjorts.

EU:s associations- och frihandelsavtal med Ukraina från 2014 är en god bottenplatta och utgångspunkt för anslutningen till EU. Ukraina hoppas att formella förhandlingar ska kunna börja före årets slut.

Processen blir unik – för första gången kommer ett kandidatlands återuppbyggnad på grund av krig att föras parallellt med anslutningen till EU. Det skapar både möjligheter och utmaningar som kräver särskild eftertanke.

Ukrainas anslutning innebär krav på betydande reformer av existerande regler och stödsystem.

När processen för Ukrainas anslutning till EU går vidare måste också frågan ställas vad detta betyder för EU som union och för de 27 länder som redan är medlemmar. Särskilt på jordbruksområdet kommer Ukrainas anslutning att innebära krav på betydande reformer av existerande regler och stödsystem, eftersom Ukraina hör till världens största producenter av viktiga jordbruksprodukter.

Ukrainas motståndskraft under kriget imponerar, såväl militärt som ekonomiskt. Landets ekonomi växer, trots pågående strider. Det finansiella systemet är intakt och näringslivet levererar och investerar. Det är av stor vikt att denna utveckling kan fortsätta och att ukrainska företag kan sälja sina varor och tjänster till omvärlden. Kommerskollegium stöttar aktivt företag och organisationer i Ukraina genom vårt Open Trade Gate Sweden (OTGS) – en kontaktpunkt där våra handelspolitiska experter bistår med information och praktisk hjälp till företag som vill exportera till Sverige och EU.

Med hjälp av OTGS har flera ukrainska företag inom frukt och grönt respektive IT-tjänster  getts möjlighet att marknadsföra sina produkter på branschmässor i Malmö respektive Stockholm. Förra veckan avslutade vi dessutom vår utbildning – Trade Academy Trade Promotion – för 18 handelsfrämjare från Ukraina, Moldavien, Georgien och Armenien. De fick också träffa svenska företag, som är intresserade av att göra affärer med Ukraina.

Insatserna för Ukraina kommer att vara av stor vikt under lång tid framöver.

Sedan Rysslands invasion inleddes har EU fattat beslut om tio sanktionspaket. I Sverige handlägger Kommerskollegium flera av de sanktioner som EU:s infört mot Ryssland. Sanktionerna gäller stopp för export och import av ett stort antal ryska varor och frysning av ryska tillgångar i Sverige. EU:s avsikt med sanktionerna är att försvaga den ryska ekonomin och därigenom minska Rysslands förmåga att kriga i Ukraina. Sedan sanktionerna infördes har vi sett hur Sveriges handel med Ryssland har minskat avsevärt, och mer än i andra EU-länder. Samtidigt ser vi hur sanktionerna kringgås via tredje länder. Att motverka kringgående är ett viktigt mål för det elfte sanktionspaketet, som just nu förhandlas i Bryssel.

Parallellt med Kommerskollegiums insatser för Ukraina har jag personligen haft ett uppdrag med Ukrainafokus under Sveriges ordförandeskap. Mitt uppdrag har varit att leda en arbetsgrupp i EU som undersöker möjligheterna att använda frysta ryska tillgångar för Ukrainas återuppbyggnad.

Under EU:s sanktioner har stora ryska tillgångar fryst i EU. Mest omfattande av dessa är den ryska centralbankens tillgångar, som uppgår till mer än 200 miljarder euro. Till detta ska läggas tillgångar som ägs av ryska företag och privatpersoner värda mer än 20 miljarder euro.

I arbetsgruppen har vi under våren diskuterat olika möjligheter att använda dessa tillgångar för Ukrainas återuppbyggnad på sätt som är förenliga med EU- och folkrätt. Och vi har följt hur länder utanför EU, och särskilt G7-länder som USA, Storbritannien och Japan, strävar efter att samarbeta med EU på området.

Denna vecka lämnar jag en rapport om gruppens arbete till EU-ambassadörerna i Bryssel inför Europeiska rådets möten i slutet av juni. Arbetet kommer därefter att fortsätta under Spaniens ordförandeskap. Uppdraget har varit utmanande, men det känns bra att kunna konstatera att betydande framsteg har gjorts.

Insatserna för Ukraina kommer med nödvändighet att vara av stor vikt för såväl Sverige som för Kommerskollegium under lång tid framöver.

 

Anders Ahnlid
Generaldirektör