Färre gränshinder och ekonomisk integration i nordiskt samarbete
För första gången på 500 år, sedan Kalmarunionen upplöstes, är de fem nordiska länderna åter förbundna i ett och samma försvarsförbund. Det innebär en ny och stärkt plattform för det nordiska samarbetet.
Det var en viktig utgångspunkt för Nordiska rådets session i Reykjavik denna vecka, och en styrka när de nordiska regeringscheferna tog emot Ukrainas president Zelenskyj och försäkrade honom om Nordens fortsatta orubbliga stöd för Ukraina.
Att Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige nu samtliga tillhör Nato medför ökat behov av samordning. I Reykjavik diskuterades bland annat hur samarbetet för civilt försvar kan stärkas. Här är Kommerskollegiums arbete för att tillse att EU:s fyra friheter och globala leveranskedjor fungerar i kris eller krig av vikt.
När vägar, järnvägar och sjöfartsförbindelser förbättras innebär det förstås också mer gynnsamma möjligheter för fredstida handel.
Kommunikationslinjer behöver rustas upp. Det gäller såväl digital som fysisk kommunikation. När vägar, järnvägar och sjöfartsförbindelser förbättras innebär det förstås också mer gynnsamma möjligheter för fredstida handel.
De nordiska länderna – som tillsammans skulle vara världens tolfte största ekonomi – ger ett viktigt bidra till Natos förmågor genom sina väl fungerande ekonomier, som samtidigt utgör grunden för våra länders välstånd.
Denna nordiska styrka bygger i hög grad på öppenhet för handel och investeringar, inte minst mellan de nordiska länderna, som hör till varandras största handelspartners. Nästan en fjärdedel av Sveriges export går till andra nordiska länder. I genomsnitt går en femtedel av alla nordiska länders export till Norden.
Det är mot denna bakgrund som arbetet i Nordiska ministerrådets Gränshinderråd ska ses. Rådet hade möte under Nordiska rådets session i Reykjavik under mitt ordförandeskap.
Trots den långt gående ekonomiska integrationen finns mer att göra för att visionen ska nås.
Styrande för rådets arbete är de nordiska regeringschefernas vision att Norden ska vara världens mest integrerade region till år 2030.
Trots den långt gående ekonomiska integrationen finns mer att göra för att visionen ska nås och för att de nordiska länderna, därmed, ska stärka sina ekonomier ytterligare och fortsatt kunna ge kraftfulla bidrag till Natos förmåga och försvaret av Ukrainas frihet.
Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2024 har arbetet för att undanröja gränshinder och förbättra den ekonomiska integrationen prioriterats. En hel del har också åstadkommits.
Sverige och Danmark har moderniserat det så kallade Öresundsavtalet om beskattning, vilket kommer att göra livet lättare för alla som arbetspendlar över sundet.
Sverige och Finland har enats om att utreda möjligheterna att få till stånd automatisk överföring av folkbokföringsuppgifter mellan länderna. Resultatet ska komma nästa år.
I Reykjavik bestämde de nordiska regeringscheferna också att arbetet med nordiska digitala lösningar för till exempel personidentifikation och betalningar ska intensifieras. På detta område görs framsteg tillsammans med de baltiska länderna. Här har banker och andra privata aktörer också ett ansvar. Det är bra att det nu, tack vare Vips, äntligen går att göra nordiska e-betalningar.
Gott så!
Men det har så här långt varit svårt att få till stånd heltäckande nordiska lösningar. Det gäller på skatte- och pensionsområdet där nationella regler fortsätter att krångla till det för många nordbor och försvåra för företag att rekrytera och anställa över de nordiska gränserna. Om detta vittnar inte minst ett stort antal anmälningar till Kommerskollegiums Solvit-funktion.
Vi är inte heller nära att en heltäckande nordisk lösning för överföring av folkbokföringsuppgifter, trots att detta redan fungerar mellan Finland och Estland, och inte borde vara omöjligt i rådande digitala tidevarv.
Härav följer behov av att effektivisera det nordiska gränshinderarbetet. Ett stort steg på den vägen togs också i Reykjavik. De församlade nordenministrarna, med Sveriges Jessica Rosencrantz bakom ordförandeklubban, beslutade nämligen om ett nytt Program för fri rörlighet i Norden 2025–2030 och ett nytt mandat för Gränshinderrådet.
Rådet ska vara fristående från regeringarna för att kunna agera både ”vakthund” och ”blåslampa”.
Syftet är stärka det politiska ägarskapet av gränshinderarbetet. Detta ska dessutom ges mer resurser och vassare prioriteringar. På så sätt ska visionen föras i mål.
Under sitt nya mandat kommer gränshinderrådet att ha åtta medlemmar, inklusive varsin från Färöarna, Grönland och Åland. Rådet ska vara fristående från regeringarna för att, liksom tidigare, kunna agera både ”vakthund” och ”blåslampa” för att riva existerande och förhindra nya gränshinder. Rådet ska också stödja de mer utvecklade och bättre politiskt förankrade processerna som ska etableras under det nya programmet, allt för att arbetet ska bli mer resultatinriktat.
Jag ser fram mot att avsluta mitt år som ordförande i Gränshinderrådet genom att se till att rådets samlade kunskap om vad som bör göras för att nå 2030-visionen blir ska grund för arbetet under det nya programmet. Det finns fler hinder att riva, till nytta för Sveriges ekonomi, för våra nordiska grannländer och för Nordens viktiga bidrag till resten av världen.
Anders Ahnlid
Generaldirektör