Utvecklingen av tullnivåer och andra handelsrestriktioner

Tullnivån på varor minskade fram till 2008 på många håll. Under de senaste åren har tullarna inom EU legat i princip still och i USA har de till och med ökat. Inom tjänstehandeln har Indien och Kina flest restriktioner. Det är några slutsatser man kan dra av de diagram som Kommerskollegium sammanställt.

Varor

Höga tullar är ett exempel på protektionism. Här kan du följa hur den genomsnittliga nivån för importtullar för alla varor förändrats genom åren.

Att tullen är tillämpad betyder att det är den tull som tillämpas generellt mot andra länder. Lägre tullnivåer kan finnas mot vissa länder eller grupper av länder inom ramen för till exempel frihandelsavtal.

 

  • Diagram 1 visar tullnivån för olika grupper av länder vid fyra tidpunkter. Diagrammet visar att tulliberalisering främst skedde fram till 2008. Därefter syns bara mindre förändringar och för kategorin höginkomstländer har tullnivån till och med ökat sedan 2008. Beräkningen baseras på ett enkelt genomsnitt, vilket betyder att alla varor har lika stor vikt i beräkningen.
  • Diagram 2 visar EU:s genomsnittliga tullnivå över tid. Det framgår att tullarna framförallt minskade under drygt tio år mellan 1995 och 2008. Därefter har det inte skett någon liberalisering.

    Den blå kurvan visar den generella tullnivå som gäller mot alla länder, enligt WTOs princip om att alla länder ska ges likvärdig behandling, den så kallade MGN-principen. MGN står för Mest gynnad nation. Den gula kurvan visar tullnivån när hänsyn tagits till att EU ibland gör avsteg från MGN-principen. Det sker främst inom ramen för frihandelsavtal med andra länder.  Kurvorna visar att skillnaden mellan den genomsnittliga MGN-tullen och den förmånligare ”frihandelsavtalstullen” inte har ökat sedan början av 2000-talet. Detta trots att EU har tecknat många frihandelsavtal under 2000-talet.  
  • Diagram 3 visar USA:s genomsnittliga tullnivå över tid. Liksom för EU har det inte skett någon tulliberalisering sedan 2007-2008 och under de senaste åren har USA:s genomsnittliga tullnivå till och med ökat. Den blå kurvan illustrerar den generella tullnivå som gäller mot alla länder, enligt WTOs princip om att alla länder ska ges likvärdig behandling. Den gula kurvan visar tullnivån när hänsyn tas till att USA ibland gör avsteg från likabehandlingsprincipen, främst inom ramen för frihandelsavtal.
  • Diagram 4 jämför tullnivån för EU, USA och Kina vid tre tidpunkter. 2001 gick Kina med i WTO, dess effekter syns tydligt i diagrammet. Beräkningen är handelsviktad, vilket betyder att respektive lands viktigaste exportvaror får större vikt i beräkningen.

Jordbruk

Jordbruksstöd och höga jordbrukstullar kan också vara en form av protektionism. 2018 var Norge det land som hade högst jordbruksstöd.

 

  • Diagram 1 visar jordbruksstöd som andel av jordbrukarnas inkomster i olika länder. Inom OECD har stöden gått ner. I Kina har de däremot ökat, liksom i USA under den senaste tioårsperioden. Norge hade det högsta jordbruksstödet 2018. Andra länder med omfattande jordbruksstöd är Korea, Schweiz och Japan. EU har sänkt sitt jordbruksstöd över tid.
  • Diagram 2 visar genomsnittlig tullnivå för jordbruksvaror i olika länder. Även med detta mått är Norge det land som är mest protektionistiskt på jordbruksområdet. I EU, Kina och Norge har tullnivåerna sänkts sedan 1998. USA har däremot höjt sina tullar på jordbruksprodukter mellan 2008 och 2018. Beräkningen i båda diagrammen baseras på ett enkelt genomsnitt, vilket betyder att alla varor har lika stor vikt i beräkningen.

Tjänstehandel

Tjänstehandeln har ökat snabbt under de senaste decennierna och kommer enligt WTO fortsätta att öka. Men det finns fortfarande hinder för tjänstehandeln i form av olika restriktioner. Flest restriktioner har Indien följt av Kina. Inom den digitala tjänstehandeln sticker Kina ut med flest restriktioner.

 

  • Diagram 1 visar restriktioner för tjänstehandel i olika länder och vid två tidpunkter, 2014 och 2019. Det har inte skett några stora förändringar när det gäller hinder för tjänstehandel i de undersökta länderna. Måttet är ett index över tjänstehandelsrestriktioner som OECD har skapat, där 1 anger att tjänstemarknaderna är helt stängda medan 0 anger att det inte finns några hinder för konkurrens. För vare land anges ett enkelt medelvärde mellan sektorer.
  • Diagram 2 visar restriktioner för digital tjänstehandel i ett urval av länder och år. Länder som Kina och Indien har betydligt mer omfattande restriktioner för den digitala tjänstehandeln medan OECD-ländernas restriktioner är mindre. Flera länder har inte gjort några ändringar i regelverken sedan 2014, enligt OECDs mått. Måttet är ett index mellan 0 och 1 där 1 anger att den digitala tjänstemarknaden är helt stängd och 0 anger att det inte finns några hinder för konkurrens.

Investeringshinder

Ett annat tydligt exempel på protektionism är när länder skapar hinder för investeringar. 


Diagrammet visar andelen policyåtgärder som öppnar upp för investeringar och andelen åtgärder som går i mer restriktiv riktning och innebär ökade investeringshinder.  Under 2000-talet har investeringsklimatet globalt gradvis förbättras, enligt UNCTAD. Under 2018 sjönk dock andelen liberaliserande åtgärder drastiskt.