Direktinvesteringar

Förutom att handla varor och tjänster över landsgränsen kan ett företag starta eller köpa upp ett företag i ett annat land. Det kallas direktinvestering. Andra exempel på sådana investeringar är fusioner, aktieägartillskott och lån till ett bolag i ett annat land.

För att det ska räknas som en direktinvestering, ska minst 10 procent av aktierna eller rösterna i företaget ägas av den utländska investeraren. Tioprocentströskeln ska avspegla intentionen hos investeraren att etablera en långsiktig relation och att få ett betydande inflytande över företaget.

I Sverige är det mest EU-länder som investerar

Huvuddelen av direktinvesteringarna i Sverige kommer från andra EU-länder och svenska direktinvesteringar görs också till största del inom EU.

Svenska företag investerar i andra länder mer än vad utländska företag investerar i Sverige. Det har gällt generellt under de senaste decennierna. Förhållandet kan ses som en indikation på att svenska företag framgångsrikt dragit nytta av sina konkurrensfördelar när de expanderar utanför en förhållandevis liten hemmamarknad.

Perspectives on the Economic Effects of FDI and Investment Screening

I den här analysen diskuteras hur man ska man balansera det säkerhetspolitiska och det ekonomiska perspektivet när man tar beslut om att godkänna eller hindra en utländsk investering.

Ladda ner pdf

Pågående avtalsprocess om investeringsförenkling inom WTO

Investeringsförenkling handlar om att ett land vidtar åtgärder i syfte att underlätta utländska investeringar. Det kan vara att öka transparensen om hur man kan investera i landet och skapa regler och procedurer som förenklar investeringar.

EU har anslutit sig till WTO:s förhandlingar om ett investeringsförenklingsavtal (Investment Facilitation Development Agreement, IFD-avtalet). Det är en plurilateral förhandling, vilket innebär att enbart vissa WTO-medlemmar förhandlar, men att alla medlemmar är välkomna att delta. När IFD-avtalet antas ska EU-länderna, inklusive Sverige, godkänna avtalet och därefter genomföra dess regler.

Kommerskollegiums roll

Kommerskollegium hjälper företag som möter hinder mot att etablera sig i andra länder inom EU/EES. Vi tar även fram underlag till regeringen inför förhandlingar i WTO och EU. Vi analyserar dessutom kontinuerligt utrikeshandelns utveckling.

Från den 1 december 2023 är Kommerskollegium en av myndigheterna som kommer att granska utländska direktinvesteringar i Sverige. Läs mer på vår sida om Investeringsgranskning.