Handel och social hållbarhet
Ökad handel kan få en ekonomi att omstruktureras, vilket i sin tur påverkar sociala förhållanden. En liberaliserad handel förändrar ett lands produktionsstruktur, vilket påverkar hela situationen på arbetsmarknaden, exempelvis kan det få betydelse för hur många som arbetar, vilka som arbetar, hur inkomstfördelningen ser ut och vilka arbetsvillkor som gäller.
Eftersom handel leder till ökad konkurrens påverkas också konsumtionsmönster och marknadsstrukturer. För att ett land eller ett område ska kunna utnyttja tillgången till den nya marknaden krävs tillgång till kapital, naturresurser, nätverk och infrastruktur. Dessa förutsättningar är ofta nationella och inte direkt kopplade till internationell handelspolitik men de påverkar i högsta grad handelns hållbarhetseffekter. Till exempel kan skillnader i nationella system för fackligt inflytande och utformningen av sociala strukturer ha stor betydelse för hur arbetsmarknaden påverkas av en ökad handel och förändrad produktionsstruktur.
Olika åtgärder kan kombineras
Kopplingen mellan handel och social hållbarhet är komplex av många anledningar. Till skillnad från agendan att liberalisera handeln finns ingen gemensam global mall för vilka sociala intressen som måste skyddas.
Om det finns en risk för att handeln medför alltför snabba strukturella skillnader kan en möjlighet vara att införa handelsreformer gradvis så att ett land har tid att anpassa sig till den nya handelsverkligheten. Det kan även finnas ett behov av att kombinera handelsliberaliseringar med bistånd som underlättar enskilda länders förutsättningar att ta tillvara på handelns potential.
Olika intressen behöver balanseras
Det blir därför ofta en fråga om att balansera globala mot nationella intressen. Även om det finns internationella avtal till skydd för sociala frågor, såsom skydd för mänskliga rättigheter, kan de hamna i konflikt med internationella handelsregler och är oftast svårare att driva igenom.
En viktig trend är att förhandlingar av frihandelsavtal går allt mer mot att inkludera sociala frågor, såsom respekt för arbetsvillkor, vilka ofta regleras i särskilda hållbarhetskapitel i avtalen.
En ytterligare trend på nationell och regional nivå är att offentlig upphandling alltmer används som ett styrmedel mot ett mer socialt hållbart samhälle där sociala hänsynstaganden får ökad betydelse. Därutöver har privata aktörer fått ett allt större faktiskt inflytande i hanteringen av sociala effekter av global handel till följd av att många företag arbetar allt mer aktivt med hållbarhetsfrågor.
Kommerskollegium analyserar social hållbarhet
Kommerskollegium arbetar med att belysa kopplingen mellan handel och social hållbarhet genom att analysera handelns roll i vissa fokusfrågor på området, till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbart företagande.
