Handel och miljömässig hållbarhet
Det finns många kopplingar mellan internationell handel och miljö. När länder öppnar upp sina marknader för utrikeshandel är främsta syftet att förbättra möjligheterna till ökat ekonomisk utbyte mellan länder. Det skapar förutsättningar för ökad ekonomisk aktivitet och kan förändra produktions- och konsumtionsmönster vilket i sin tur kan få olika effekter på miljön.
Handel kan bidra till positiva miljöeffekter genom att skapa förutsättningar för en mer effektiv användning av de resurser som påverkar på miljön. Tillväxten som skapas av de nya handelsmöjligheterna kan också skapa resurser för miljöförbättrande åtgärder. Om handelshinder minskas eller tas bort kan ny teknik också lättare spridas mellan länder. Om den nya tekniken är miljövänlig kan även detta bidra positivt.
En ökad handel kan dock även bidra till eller förstärka vissa miljöproblem. Om handelsliberaliseringarna leder till ekonomiska aktiviteter som är miljöbelastande, till exempel genom koldioxidutsläpp, påverkan på biologisk mångfald, eller ökad användning av miljöfarliga kemikalier, kan miljön påverkas negativt.
Olika faktorer påverkar
Hur handelsliberaliseringar påverkar miljön är därför svårt att avgöra på förhand. Utfallet beror till stora delar på vilka globala, regionala och nationella miljöregleringar som finns och hur efterfrågan på miljövänliga produkter ser ut från företag och konsumenter. Om effektiva miljöregleringar finns på plats skapas förutsättningar för att handeln kan bidra till hållbar utveckling. Vid en avsaknad av sådana regleringar kan handeln dock istället förstärka miljöproblemen.
Handelns effekter på miljön, och miljöpolitikens effekter på handeln och ekonomin, kan också påverka de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Det är därför viktigt att ta hänsyn till andra mål i Agenda 2030 vid analyser av handelns effekter på miljön.
Handels- och miljöpolitik kan stötta varandra
Handelspolitiken har under senare år börjat hantera miljöfrågor i större utsträckning. Den största utvecklingen har skett genom att fler och djupare miljöskrivningar nu inkluderas i många frihandelsavtal. Bland annat finns alltid hänvisningar till Parisavtalet i EU:s alla moderna frihandelsavtal.
Hållbarhetskapitel i frihandelsavtal
Inom ramen för nuvarande handelspolitiska regler, både inom ramen för WTO- och på EU-nivå, finns det utrymme för länder att ta miljöhänsyn.
Även om det hänt mycket de sista åren, har handelspolitiken möjlighet att spela en ännu större roll i framtiden. Några av de viktigaste miljöfrågor som handelspolitiken skulle kunna hantera är att ta bort handelshinder för miljövaror och miljötjänster, att reglera miljöskadliga subventioner samt säkerställa att hinder för en övergång till cirkulär ekonomi tas bort.
Kommerskollegium och ekologisk hållbarhet
Kommerskollegium arbetar aktivt med frågor som kopplar samman handel och miljö. Vi förespråkar en handelspolitik som tar hänsyn till miljön. Vi förespråkar också en stark miljöpolitik som utformas så att uppsatta miljömål kan nås utan att skapa onödiga hinder för handeln. Ett exempel på sådan miljöpolitik är styrmedel som gör att miljökostnader återspeglas i produktionens pris eftersom det leder till en mer miljövänlig produktion och konsumtion. Ett exempel är EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxidutsläpp (CBAM), som prissätter utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU på samma sätt som utsläpp från varor producerade inom EU. Läs mer på regeringens webbplats: Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, CBAM, har trätt i kraft (2023-06-13)
Kommerskollegium deltar också i handelsrelaterade förhandlingar på miljöområdet. Detta sker både inom Sverige men också internationellt, till exempel inom WTO, OECD, EU och vid frihandelsavtalsförhandlingar. Vi bidrar även med analyser och utredningar om olika aktuella handelsfrågor inom handels- och miljöområdet. Några av de frågor vi fokuserar på är klimat, cirkulär ekonomi och miljöskadliga subventioner.
Ekologisk hållbarhet är synonymt med miljömässig hållbarhet, Kommerskollegium använder båda begreppen.
Fler förslag och rekommendationer från Kommerskollegium
- The Role of Trade in the Green Transition
- Trade Rules for a Circular Economy
- Supporting the Green Transition through Regulatory Cooperation within the Trade and Technology Council
- Green Services in the Single Market
- Standarder kan bidra mer till den gröna omställningen