Svenska företag tjänar på EU:s frihandelsavtal med Sydkorea

Nyhet

Både stora och små svenska företag använder EU:s frihandelsavtal med Sydkorea i hög utsträckning. Frihandelsavtalet utnyttjas till nästan 90 procent för importen från Sydkorea och den sammanlagda tullbesparingen för svenska företag är 27 miljoner kronor per månad. Det visar en ny rapport från Kommerskollegium.

Jonas Kasteng, en av författarna till rapporten, varför har Kommerskollegium gjort den här utredningen?

– Vi vill förstå varför företag använder respektive inte använder EU:s frihandelsavtal. Genom att förbättra kunskapen om detta blir det lättare att rikta rätt insatser mot företagen för att få dem att använda frihandelsavtalen i ökad utsträckning.

Vilka är de viktigaste slutsatserna?

– Rapporten visar att frihandelsavtalet används i stor utsträckning av svenska företag som importerar från Sydkorea, till nästan 90 procent. Svenska importörer sparade under den studerade månaden 27 miljoner kronor genom sänkta tullar (men betalade fortfarande tullar på 3,7 miljoner kronor).

– En slutsats blir därför att det är mer effektivt att fokusera på importörer när man riktar insatser mot företag i syfte att öka deras användning av frihandelsavtalen, eftersom det är importörerna som har mest att tjäna på tullnedsättningarna.

– Rapporten visar också att storleken på företag inte har så stor betydelse för hur mycket de använder frihandelsavtal som man tidigare har trott. Det kan till och med vara så att det är de små företagen som använder frihandelsavtal mest effektivt.

– Generellt gäller att det är storleken på importförsändelsen och tullbesparingarna som driver användandet av frihandelsavtal. Det var intressant att se att storleken på tullnedsättningarna inte är så viktig som man skulle kunna tro. Även när tullnedsättningen är liten används frihandelsavtal om importvärdet är stort.

Kan du ge något exempel på det sistnämnda?

– Det blir tydligt när man tittar på importen av bilar, som är en av de viktigaste importprodukterna. Där används avtalet till 97 procent av företagen och tullbesparingarna uppgår nästan till 19 miljoner kronor per månad. När det gäller import av textilier är utnyttjandet bara 55 procent, där finns det potential att öka utnyttjandet av frihandelsavtalet.

Ni pratar om en "svart låda"?

– Hur företagen tänker kring användningen av frihandelsavtal har varit något av en "svart låda", det vill säga något man inte vet så mycket om. Vi ville lyfta på locket till lådan för att förstå bättre vad det är som driver företag att utnyttja frihandelsavtalen.

Vad var det som gav er möjlighet att lyfta på locket?

– Vi har fått tillgång till detaljerad importstatistik på transaktionsnivå som inte har varit tillgänglig tidigare, innan fanns det bara data på aggregerad nivå. Den nya statistiken gav oss unika möjligheter till analys.

Vad är det mer exakt ni har tittat på?

– Vi har tittat på statistik gällande all import som svenska företag har gjort från Sydkorea under en månad, november 2016. Att vi valde importörer beror på att de har störst incitament att använda frihandelsavtal eftersom de tjänar direkt på tullnedsättningen.

Varför har ni valt just frihandelsavtalet med Sydkorea?

– EU:s frihandelsavtal med Sydkorea trädde i kraft 2011 och var det första frihandelsavtalet med ett land i Asien. Det är ett av EU:s största och viktigaste frihandelsavtal med tanke på värdet på exporten och importen mellan parterna.

Ni slår hål på en del myter om frihandelsavtal?

– Den vanligaste missuppfattningen är att det bara är stora företag som använder sig av frihandelsavtal och att små företag tycker att regelverket är för krångligt. Vår rapport visar att utnyttjandegraden är hög för både stora och små företag, vilket tyder på att företag använder sig av frihandelsavtal när det finns pengar att tjäna. Mikroföretag, som har färre än tio anställda eller en omsättning mindre än 20 miljoner kronor, använder sig av frihandelsavtalet med Sydkorea till 99 procent när importen sker via tullager.

Kan man utifrån resultaten dra slutsatser om andra frihandelsavtal?

– Vi har bara studerat det svenska utnyttjandet av EU:s frihandelsavtal med Sydkorea eftersom det är där vi har statistik på detaljerad nivå. Mycket tyder dock på att slutsatserna är representativa även för andra medlemsländer och för en längre tidsperiod.

Vem kan ha nytta av rapporten?

– Alla som vill förstå hur man kan förbättra insatserna mot företag i syfte att öka användandet av EU:s frihandelsavtal. Beslutsfattare i EU, regeringen, andra medlemsländer och partnerländer som Sydkorea kan se inom vilka produktgrupper det är svårt att använda frihandelsavtalet och då rikta insatser mot företag rätt. Vid förhandlingar av nya frihandelsavtal kan man också se vad man ska fokusera på när man tar fram nya regler.

Hur ska ni arbeta vidare?

– Den aktuella rapporten ger en ögonblicksbild av importen från Sydkorea till Sverige under en månad. Vi har nu även fått tillgång till motsvarande data för en tioårsperiod, vilket gör det möjligt att studera hur företag använder frihandelsavtalet innan och efter det trädde i kraft. Bland annat kommer vi att kunna analysera prisutvecklingen på de produkter som Sverige importerar från Sydkorea.

Rapporten

Who Uses the EU’s Free Trade Agreements? – a transaction-level analysis of the EU–South Korea free trade agreement

Kontakt
Jonas Kasteng
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08–690 48 45

Patrik Tingvall
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08–690 48 35