Olja, gas, konstgödsel och vete – så ser Rysslands roll i världshandeln ut

Nyhet

Olja och gas, men också gjutna metallblock av järn och stål, konstgödsel, vete och nickel. För dessa varor står Ryssland för minst 10 procent av den totala exporten i världen. I Sverige kommer vissa kemiska varor till mer än 80 procent från Ryssland.

– Ryssland står för endast två procent av världens totala varuexport, samtidigt är deras export koncentrerad till ett fåtal varor såsom olja, naturgas, konstgödsel, vissa mineraler och jordbruksprodukter. Det gör dem till en global storspelare på dessa områden, säger Patrik Tingvall, chefekonom vid Kommerskollegium.

Allra störst marknadsandelar har Ryssland när det gäller uran och toriummalm, gjutna metallblock av järn och stål och radioaktiva material. Landet har också stora exportandelar inom stenkol, konstgödsel, vete och nickel. I miljarder kronor är exporten störst inom råolja från petroleum, raffinerade mineraloljeprodukter och naturgas.

– Rysslands starka närvaro på råvarumarknaden har medfört att priset för en rad råvaror har ökat kraftigt på senare tid och en del råvaruhandel har stoppats helt. Även tillgången på vete och råg kommer förmodligen också att påverkas eftersom Ryssland och Ukraina tillsammans står för en stor del av den globala produktionen av dessa varor.

Stor rysk import av vissa varor till jordbruket

I jämförelse med andra länder, till exempel Finland och de baltiska länderna, har Sverige ett relativt lågt handelsutbyte med Ryssland. 1,4 procent av Sveriges totala varuimport kommer därifrån.
Det finns dock enskilda varor som Sverige nästan enbart importerar från Ryssland. Det rör sig bland annat om vissa varor av kemisk karaktär. En del av dem används som insatsvaror i det svenska jordbruket, till exempel ammoniumsulfat, ammoniumnitrat och ammoniumdihydrogenortofosfat.

– Ammoniumnitrat och ammoniumsulfat är ammoniaksalter som bland annat kan användas som konstgödsel. Minskad tillgång på konstgödsel, parallellt med högre priser på drivmedel, kan leda till högre livsmedelspriser. Hur lång tid det tar för effekten av minskad tillgång på konstgödsel att slå igenom på livsmedelspriser beror bland annat på hur lagerhållningen ser ut och förmågan bland andra producenter att fylla gapet av rysk import. Möjligheten att fylla efterfrågegapet från rysk import är därför viktigt för ekonomisk återhämtning.

Påverkan via globala värdekedjor

Det finns också varor som idag till stor del importeras från Ryssland men där alternativa leverantörer är enklare att hitta.
– Sverige importerar cirka 50 procent av sitt uranbehov från Ryssland men vi har samtidigt en rad alternativa leverantörer att tillgå, därför bedömer vi att just detta är ett hanterbart problem.

Även den direkta importen av rysk olja och gas till Sverige är begränsad.

– Däremot kommer vi att se en ekonomisk påverkan via de globala värdekedjorna som väver samman företag och länder med varandra. En brist på en vara leder lätt till brist på en annan vara. Vi har redan nu sett hur förändringar i pris och tillgång på en rad varor fortplantat sig genom världen. Finanskrisen 2007-08 visade hur snabbt störningar i de globala värdekedjornas sprids och att en återgång till det ”nya normala” kan vara en utdragen process, säger Patrik Tingvall.

Mer statistik för Sveriges handel med olika länder finns på Kommerskollegiums handelsstatistiska webbingång:
Sveriges utrikeshandel i siffror