Nya regler för livsmedel vill främja konsumtion av inhemska produkter

Nyhet

Bygg, jordbruk, fiske och livsmedel är de produktområden där det anmäldes flest förslag till nya regler inom EU under 2017. Men innan reglerna kan antas, går de igenom ett slags europeiskt remissförfarande som ska motverka otillåtna regler. Kommerskollegiums Johanna Nyman, som jobbar med remissförfarandet, har spanat efter tendenser under det gångna året.

Alla EU-länder, samt Norge, Island, Liechtenstein och Turkiet, är skyldiga att rapportera nya regler för varor och e-tjänster till kommissionen i ett slags – Företag och enskilda ska kunna köpa och sälja varor fritt i EU. Rapporteringen är till för att kunna följa upp nya regler och se till de inte är diskriminerande eller omotiverade. Kommerskollegium hjälper svenska myndigheter att bedöma vilka regler som ska rapporteras och håller koll på vad som rapporteras från andra länder.

Vad var det för typ av regler som rapporterades förra året?

– Inom hela EU stod byggproduktsektorn för flest rapporter följt av jordbruks-, fiske- och livsmedelssektorn. Av de totalt 726 förslag som rapporterades till Europeiska kommissionen under förra året stod Sverige för 34. Bland de svenska rapporterna finns exempelvis regler om vitaminberikning av livsmedel, ändringar i djurskyddslagstiftning och klassificering av narkotika och hälsofarliga preparat.

Ser ni någon tendens i förhållande till tidigare år?

– Regleringar på livsmedel som syftar till att främja konsumtionen av inhemska varor är något som vi har sett både 2016 och 2017. Det handlar om både kvalitetskrav och krav på ursprungsmärkning. Dessa typer av krav har fått skarpa reaktioner från kommissionen. En ytterligare tendens som vi såg under år 2017 är förslag till reglering av digitala plattformar. Exempelvis anmälde Belgien ett förslag som reglerar avtalsförhållandet mellan bokningstjänster såsom booking.com och företag som tillhandahåller boenden.

Finns det några principiellt intressanta förslag?

– Frankrike anmälde ett intressant förslag om att producenter frivilligt kan märka livsmedel med näringsvärdet enligt en speciell modell, så kallat nutri-score. Märkningen syftar till att begränsa eller främja konsumtionen av vissa näringsämnen.

– Nutri-score-märkningen fick mycket uppmärksamhet och flera länder reagerade skarpt på förslaget. EU-kommissionen påpekade att förslaget kan påverka handeln med livsmedel inom EU negativt. Detta eftersom alla livsmedelsprodukter som marknadsförs i Frankrike i praktiken måste märkas med nutri-score-logotypen för att inte väljas bort av konsumenter på den franska marknaden.

Vad betyder det här remissförfarandet för företag?

– När företag måste anpassa sina produkter till olika länders regler, försvåras deras handel. Den här proceduren är till för att förhindra att nya handelshinder uppstår.

– När ett förslag anmäls kan EU-kommissionen och medlemsländerna tillsammans med företag och andra intresserade aktörer granska förslaget och lämna synpunkter om de anser att förslaget kan skapa hinder för handeln inom EU. Vi kan informera företag om nya regler, dels för att få synpunkter på hur ett specifikt förslag påverkar företag, dels för att företag så tidigt som möjligt ska kunna anpassa sin verksamhet till kommande regler.

– Företag och andra intressenter kan hålla sig uppdaterade om nya branschrelaterade regler genom att prenumerera på utskick från kommissionens Tris-databas. Och vill de lämna synpunkter på ett förslag är de välkomna att kontakta Kommerskollegium, som analyserar och skickar ett förslag till svensk reaktion till regeringen. Det är regeringen som fattar det slutliga beslutet om vilka synpunkter som ska skickas från Sverige till EU-kommissionen.

Dokument

Ladda ner och läs: Årsrapport 2017: Ett europeiskt remissförfarande som bygger på otillåtna handelshinder - livsmedelsmärkning, digitala plattformar och andra trender (PDF)