Ny rapport om Sveriges ekonomiska utveckling före och efter EU

Nyhet

EU-rätten

Publicerad: 28 feb 2019

EU är en viktig marknad för Sverige. Det visar en ny rapport från Kommerskollegium som också pekar på hur handel, investeringar, personrörlighet, tillväxt och produktivitet har utvecklats från tiden före Sveriges medlemskap i EU till idag. Utredaren Emma Lund lyfter fram några viktiga slutsatser i rapporten.

Vad handlar rapporten om?

– Rapporten visar hur den svenska ekonomin har utvecklats under de senaste decennierna, med särskilt fokus på utvecklingen efter det att EU:s inre marknad hade skapats 1993 och Sverige hade blivit medlem i EU 1995. Vi redovisar och kommenterar statistik över utrikeshandel, direktinvesteringar, personrörlighet, tillväxt och produktivitet under den här perioden. Och kan konstatera att EU:s inre marknad är viktig för Sverige.

Ge några exempel på hur utvecklingen ser ut!

– Rapporten pekar på flera intressanta siffror. Sverige handlar mycket mer med utlandet nu än för 50 år sedan – utrikeshandelns andel av bnp:n har mer än fördubblats. Ökningen har varit särskilt stor efter det att Sverige blev en del av EU:s inre marknad.

– Det genomsnittliga svenska företaget som exporterar till och importerar från EU:s inre marknad är betydligt mindre än det genomsnittliga företaget som handlar till hela världen, mätt i antalet anställda. Det visar att den inre marknaden är viktig för särskilt mindre företags möjlighet att handla utanför Sverige, säger Emma Lund, en av författarna till rapporten.

Rapporten behandlar också personers fria rörlighet, varför då?

– Den fria rörligheten för personer är en viktig förutsättning för handeln, och vi kan se att det är fler EU-medborgare som verkar i Sverige idag än tidigare. Under 2017 bodde knappt 360 000 medborgare från någon av EU-länderna i Sverige, vilket motsvarade cirka 3,5 procent av Sveriges totala befolkning. Jämfört med 1992 är detta en ökning med 100 000 personer. Flest personer kom från Polen, följt av Finland, Norge, Danmark, Tyskland och Storbritannien (2017), säger Emma Lund.

Vem kan ha glädje av rapporten?

– Rapporten riktar sig till den som vill se hur den svenska ekonomin har utvecklats efter det att Sverige gick med i EU. Vi tror att utredningen kan vara användbar som ett faktaunderlag i diskussioner om Sverige och EU – och speciellt nu inför Storbritanniens utträde ur EU och valet till Europaparlamentet.

Rapporten

Sverige i EU – handel, investeringar, personrörlighet, tillväxt och produktivitet

Kontakt

Emma Lund
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 23

Fakta: Sveriges handel med varor och tjänster i EU 2017

Av Sveriges export av varor gick närmare 70 procent till EU. 75 procent av importen kom från EU.

Vägfordon, maskiner, skogsvaror samt el- och teleutrustning är några av de främsta varusektorerna som Sverige exporterar till den inre marknaden. Sveriges varuimport från den inre marknaden består av ungefär samma varor som vi exporterar, med tilläggen livsmedel och kemivaror.

Av Sveriges export av tjänster gick 70 procent till EU:s inre marknad och den totala tjänsteimporten därifrån var cirka 80 procent. Sverige importerar huvudsakligen samma tjänster som vi exporterar: affärstjänster, resor, transporttjänster samt tele-, data- och informationstjänster.