Ny rapport om frihandelsavtal och länderna utanför
Nyhet
Publicerad: 19 nov 2018
Även länder som står utanför ett frihandelsavtal kan gynnas av överenskommelser visar en ny rapport från Kommerskollegium. Henrik Isakson, huvudförfattare, reder ut huvudslutsatserna.
Vilka är de tre viktigaste slutsatserna?
– För det första, när två länder sluter ett frihandelsavtal får det effekter för marknadstillträdet även för företag från andra länder, de som inte omfattas av avtalen och som brukar benämnas tredje land. Deras möjligheter att exportera till länderna som nått ett avtal förändras, både på ett positivt och negativt sätt.
– För det andra, hur de förändras beror förstås på vad som ingår i avtalet. En del bestämmelser leder automatiskt till fördelar för alla företag oavsett deras geografiska hemvist. Andra bestämmelser är ofrånkomligen negativa, medan en del bestämmelser kan, beroende på politisk vilja, göras gynnsamma eller ogynnsamma för tredje land. Ytterligare vissa bestämmelser är formellt neutrala till sin utformning men kommer att påverka företag väldigt olika beroende på bransch, storlek och vilket land de verkar i.
– För det tredje, sammantaget visar det sig att de flesta bestämmelser gynnar marknadstillträdet även för tredjelandsföretag, men det gynnar de deltagande ländernas företag mer. Det gör att företag från länder som står utanför avtalet ofta måste räkna med en viss relativ konkurrensnackdel.
Vad är det som gör att ett frihandelsavtal även kan gynna länder som står utanför?
– Vad som är positivt är att avtalen ofta leder till reformer i de deltagande länderna som rent generellt gynnar handel och investeringar med länderna ifråga för alla företag som vill göra affärer med dem, oavsett företagens geografiska hemvist. Det rör sig bland annat om reformer som ökar konkurrensen, minskar byråkratin och bidrar till transparens. Men det kan också handla om säkerställande att öppenhet för tjänstehandel och investeringar består samt att marknader för offentlig upphandling öppnas upp.
– Tullsänkningar gynnar förstås bara de deltagande ländernas företag, men företag från andra länder kan ändå dra indirekt nytta av sänkningarna genom att verka som underleverantörer till företag som kan dra direkt nytta av avtalen. Möjligheten att så sker har delvis, men inte bara, att göra med utformningen av ursprungsreglerna i avtalen.
Frihandel är en omdiskuterad fråga just nu. Hur bidrar den här kunskapen till den debatten?
– Det som oftast diskuteras är effekten för de länder som deltar i avtalet, vilket är naturligt. Men alla avtal får avsiktliga eller oavsiktliga, positiva och negativa, långsiktiga och kortsiktiga effekter även för icke deltagande länder. Dessa effekter blir en del av företagens handelsverklighet. Kunskapen kan bidra till att försöka göra avtalen så positiva som möjligt för de länder som inte ingår, så att avtalen blir byggstenar för global frihandel och inte bidrar till att världens länder bygger protektionistiska fort mot varandra.