Ny analys visar hur EU:s regionala handelsavtal, EU- och WTO-medlemskapen påverkar varuhandel

Nyhet

EU:s regionala handelsavtal ökar varuhandeln med 48 procent i genomsnitt. Ju högre ambitionsnivå med avtalen, desto högre effekt. Samtidigt är effekten på varuhandeln av att vara medlem av EU fyra gånger högre än EU:s mest ambitiösa frihandelsavtal. Det visar en ny analys från Kommerskollegium.

Per Altenberg, ämnesråd och en av författarna till utredningen, vilka frågor besvaras i utredningen?

– Utredningen ger svar på vilka effekter på varuhandeln som EU:s regionala handelsavtal har för Sverige och EU. Det vill säga hur mycket varuhandeln påverkas av handelsavtal mellan EU och andra länder.

– Vi har också analyserat hur mycket ett medlemskap i EU och WTO betyder för varuhandeln. Då får vi möjlighet att jämföra hur stor effekt olika typer av avtal har.

Varför har Kommerskollegium gjort utredningen?

– Det saknades studier på det här området. Och med tanke på att trenden sedan 2008 är att EU tecknar fler och fler regionala handelsavtal så behöver man ställa sig frågan hur effektiva de är. För att ett handelsavtal ska kunna generera ökat välstånd krävs dessutom att det har stimulerat handeln. Vår utredning visar att EU behöver ha en hög ambitionsnivå i dessa förhandlingar för att det ska vara värt ansträngningarna. Men det är inte alla medlemsländer i EU som vill ha en hög ambitionsnivå.

Vilka är de viktigaste slutsatserna?

– I genomsnitt stimulerar EU:s regionala handelsavtal handeln mellan EU och partnerländerna med närmare 50 procent. Men effekten skiljer sig åt mycket mellan olika typer av avtal. Vissa avtal stimulerar handeln mycket medan andra inte har någon effekt alls. Därför är ambitionsnivån i avtalen avgörande.

– Utredningen visar att ett EU-medlemskap har mer än fyra gånger så stor effekt på handeln jämfört med ett frihandelsavtal, typ EU–Kanada (Ceta). För även om Ceta är ett ambitiöst frihandelsavtal, visar det sig att det ändå är stor skillnad jämfört med avtal där man går ännu längre i till exempel harmonisering av lagar och regler. Det är ett viktigt faktum inte minst för de länder som förhandlar med EU om ett medlemskap: Albanien, Nordmakedonien, Montenegro och Serbien. Det är också ett viktigt perspektiv för Storbritannien som förhandlar om ett utträde.

– En annan viktig slutsats är att flera stora länder får mycket starka effekter av sitt medlemskap i WTO – som Indien, USA och Kina. Deras varuhandelseffekter kopplade till WTO-medlemskapet ligger klart över genomsnittet bland WTO-medlemmarna.

Var det något som förvånade dig i utredningen?

– Jag blev förvånad över att det är så stor skillnad mellan djupare avtal, som till exempel EES och tullunionen med Turkiet jämfört med Ceta, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada.

– Sedan fanns det avtal som vi inte såg några effekter alls av, som mellan EU och Mexiko eller EU och Sydafrika. Vi har inte analyserat vad det beror på, men det skulle kunna handla om ambitionsnivån. Inte heller de så kallade Epa-avtalen mellan EU och ett antal före detta kolonier i Afrika, Karibien och Stilla Havet visade sig ha några handelseffekter.

Vilka är de viktigaste resultaten för Sverige?

– När det gäller Sverige är det om möjligt ännu tydligare att det är de djupaste avtalen (med Norge, Schweiz och Turkiet) som har haft störst effekt på vår handel. Och eftersom Norge dessutom är Sveriges klart största handelspartner utanför EU blir effekten så att säga dubbel. Kontentan blir att EES-avtalet har stimulerat mycket handel för både Sverige och Norge och att det avtalet är viktigare för oss än något annat av EU:s regionala avtal.

– En annan sak som överraskade vad gäller Sverige är att effekten av EU-medlemskapet ligger under genomsnittet bland EU-länderna. Effekten är fortfarande mycket stark – totalt mer än en fördubbling av handeln med andra EU-länder på grund av EU-medlemskapet – men i rangordning hamnar Sverige på 19:e plats av 28. Vi vet inte vad det beror på, men några hypoteser är att geografiskt mer perifera länder har en svagare effekt av sitt medlemskap, att Sveriges utrikeshandel domineras av stora och tidigt internationaliserade företag, att Sveriges tjänstehandel har stimulerats mer än varuhandeln under en period av strukturomvandling, samt att Sverige inte tillhör EU:s kärna i alla avseenden.

Vem vill du ska ta del av rapporten och varför?

– Vi hoppas rapporten kan vara till hjälp för beslutsfattare som behöver sätta sig in i olika typer av regionala frihandelsavtal och vilken betydelse olika ambitionsnivåer har på handeln.

– Förhandlare inom EU och Storbritannien kan se vilken skillnad det är på en tullunion och ett ambitiöst frihandelsavtal typ Ceta. Och de handelspolitiska beslutsfattarna i USA och Indien kan se att de har stor nytta av sitt WTO-medlemskap.

Vad hoppas Kommerskollegium att utredningen ska leda till?

– Att beslutsfattare och förhandlare inte gör avkall på ambitionsnivå när handelsavtal förhandlas i framtiden. Genom att göra åtaganden bidrar man till integration. Att vara återhållsam och bevaka sina defensiva intressen skapar ingen handel och då blir det inte heller några välfärdsvinster. Partiella handelsavtal som bara berör begränsade delar av handeln, som de som är på gång mellan EU och USA, USA och Japan samt USA och Korea, ger sannolikt inga effekter på handeln.

Rapporten

The trade effects of EU regional trade agreements – evidence and strategic choices (med sammanfattning på svenska)

Pm med resultat specifika för Sverige

Effekter på Sveriges varuhandel av EU:s frihandelsavtal

Kontakt

Per Altenberg
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 26