Nedstängning av samhällen får stor påverkan på EU:s inre marknad

Nyhet

Tanken med EU:s inre marknad är att varor, personer, tjänster och investeringar ska kunna röra sig fritt över gränserna. Men under coronakrisen har EU-länder infört exportrestriktioner och utegångsförbud, produktion har pausats och gränser stängts. Vilka konsekvenser har det egentligen fått?

– Coronapandemin har lett till en ekonomisk kris, framför allt genom de restriktioner som länderna har infört. Det som förmodligen fått allra störst negativ påverkan på den inre marknaden och EU-ländernas ekonomi är att många EU-länder drastiskt begränsat personrörligheten och stängt ner verksamhet för att försöka minska smittspridningen, säger Agnès Courades Allebeck, enhetschef på Kommerskollegium.

Stängda fabriker och exportrestriktioner

I nuläget är det  svårt att överblicka i vilken utsträckning den inre marknaden har påverkats, men den fria rörligheten är kraftigt begränsad. Det gäller inte minst för tjänster, då den direkt påverkas av de sociala distansåtgärder och restriktioner som har införts. Handeln mellan olika EU-länder är omfattande, runt 70 procent av vår utrikeshandel sker inom den inre marknaden och många europeiska företag har förlagt olika delar av sin produktion i andra EU-länder. Om ett land får störningar i sin produktion kan det leda till konsekvenser även i andra länder. Dessutom har en del EU-länder infört tillfälliga exportrestriktioner gentemot andra länder i EU.  Det handlar om vissa varor såsom läkemedel, skyddsutrustning och medicintekniska produkter.

– Generellt sett är exportrestriktioner inte tillåtna på EU:s inre marknad men det kan vara lagligt om det motiveras av exempelvis skydd för folkhälsan och att restriktionerna är proportionerliga mot det landet vill uppnå. Det enda vi kan konstatera just nu är att det inte varit möjligt att granska dessa åtgärder i förväg för att eventuellt kunna hindra de som skulle kunna utgöra olagliga hinder, säger Agnès Courades Allebeck.

Bättre verktyg behövs

Det är alltså oklart om de exportrestriktioner som införts i spåren av corona är förenliga med EU-rätten. Det är ytterst EU-domstolen som kan avgöra om en åtgärd strider mot EU:s regler eller inte. Enligt EU-rätten ska EU:s länder alltid anmäla nya nationella varuregler som skulle kunna hindra handeln mellan EU-länderna. Tanken är att andra EU-länder ska kunna protestera om handeln hindras oproportionerligt mycket. Reglerna ska anmälas till EU-kommissionen i god tid innan de införs för att andra EU-länder ska hinna reagera.

Men det finns också en möjlighet att, om det brådskar, anmäla de nationella reglerna i ett snabbspår och då omgående införa dem i landet. Då krävs att det finns starka skyddsskäl, exempelvis skydd för människors hälsa. Andra EU-länderna kan protestera mot reglerna även i dessa fall, men då först efter att de redan införts.

– Det finns flera verktyg för att pröva förenligheten med EU-rätten men de är inte tillräckligt effektiva, vilket blir tydligt kännbart i en kris där man behöver agera snabbt, säger Agnès Courades Allebeck. Hon tror att det kan bli större fokus på frågan om efterlevnaden av EU:s regler i och med coronakrisen.

Hälsan – en nationell angelägenhet

Under den senaste tiden har det varit mycket debatt om den europeiska solidariteten och att olika EU-länder har beslutat om olika åtgärder utan att samordna sina insatser. Men enligt Agnès Courades Allebeck har det en förklaring i EU:s funktionssätt.

– Det bottnar i att EU inte har några befogenheter att fatta beslut om hälsofrågor, vilket gör att  EU inte kan besluta om gemensamma regler. Det innebär att medlemsländerna har ett stort utrymme att vidta åtgärder på hälsoområdet.

Kommerskollegium deltar på Europadagen

Hur coronakrisen utmanar EU:s fria rörlighet kommer också att diskuteras vid ett seminarium där Agnès Courades Allebeck medverkar. Seminariet är ett av tre som sänds digitalt med anledning av Europadagen den 9 maj.

Från och med den 8 maj går det att följa seminarierna via vår webbplats. Läs mer om de olika seminarierna här:

Coronavirusets effekter – oundvikligt tema på årets Europadag