Coronavirusets spridning – så påverkas utrikeshandeln

Nyhet

Gränskontroller, utegångsförbud och exportrestriktioner. Åtgärder som länder nu gör för att bekämpa coronaviruset påverkar Sveriges utrikeshandel och skulle i förlängningen kunna påverka hur länder handlar med varandra.

– Virusutbrottet och de åtgärder som länder nu tar till för att bekämpa spridningen påverkar resandet, produktionen och logistikkedjor vilket i sin tur har effekter på hela den globala ekonomin. Dagens produktionskedjor som sträcker sig över flera landsgränser är känsliga när det blir störningar i någon del av kedjan, säger Camilla Prawitz, ämnesråd på Kommerskollegium.

Kraftig minskning i importen

Kommerskollegium följer kontinuerligt handelsutvecklingen och sammanfattar normalt sett kvartalsvis Sveriges handel med övriga världen. I spåren av corona förändras dock handelns förutsättningar i snabb takt och Kommerskollegium jobbar nu med att samla in högfrekvent statistik som gör det möjligt att följa de snabba förändringar som nu sker.

– Vi är en arbetsgrupp som nu veckovis analyserar tulldata samt exporten och importen via Sveriges hamnar, Öresundsbron, flygtransporter och tågtransporter. På så sätt kan vi löpande få en uppdaterad bild av hur Sveriges export och import påverkas av coronakrisen, säger Camilla Prawitz.

Hittills pekar analysen av tillgänglig data framförallt på störningar på importsidan.

– Sveriges varuimport har minskat kraftigt från länder utanför EU under den senaste tiden, det gäller framförallt importen från Asien. När det gäller varutyp så ser vi bland annat en minskning i importen av fordon och maskiner och apparater, säger Camilla Prawitz.

Stora exportkonsekvenser att vänta

Däremot syns ännu ingen tydlig effekt på exportsidan för varuhandeln.

– Men det beror sannolikt på att det finns en viss fördröjning, vi kan inte se effekterna på exportsidan riktigt än. Beställningarna av de svenska varorna kan ha lagts innan coronaviruset började spridas i Europa och produktionen har varit igång längre här i Sverige än i exempelvis Kina, förklarar Camilla Prawitz.

Just nu finns tillgänglig data till och med vecka 13. Eftersläpningar gör alltså att Kommerskollegium inte kan se några tydliga effekter i exporten ännu, men under vecka 13 kan man se vissa tecken på att Sveriges export minskar, bland annat till Norge.

– Men vi förväntar oss att vi framöver kommer se ett dramatiskt tapp i den totala exporten, säger Camilla Prawitz.

Påverkan på EU-handeln ska analyseras

I ett första skede har Kommerskollegium framförallt kunnat analysera hur varuhandeln med länder utanför EU har påverkats av coronakrisen. Arbetet framgent kommer inkludera mer analys över hur handelsflödena mellan Sverige och resten av EU påverkats.

– I början av året påverkades Sverige framförallt av störningar i industriproduktionen i Kina, men framöver väntas det vara minskad handel med EU som har störst effekt för Sverige. De flesta länder i Europa är kraftigt påverkade av corona, vilket får betydelse för oss eftersom runt 70 procent av vår utrikeshandel idag sker inom EU, säger Camilla Prawitz.

Corona kan påverka framtida handelsmönster

Det är ännu oklart vilka konsekvenser coronapandemin kommer att få för handelsmönstren i stort.

– Vi har tidigare sett hur företag i allt större utsträckning delat upp produktionsprocessen och förlagt olika delar av produktionen i olika länder. Sådana globala produktionskedjor har visat sig vara mycket effektiva. Men de kan också vara mer känsliga för vissa typer av störningar, så som den nuvarande pandemin, säger Camilla Prawitz.

En global uppdelning av produktionen har varit en trend som pågått under decennier, men redan innan pandemin startade fanns det tecken på att det förändrats. Framväxten av nya digitala teknologier har möjliggjort en automatisering av produktion. Det minskar betydelsen av länders olika lönenivåer för var en verksamhet lokaliseras. Istället blir det viktigare att ha tillgång till teknologi och innovation och att flytta produktionen nära kunden.

– Vi har också handelskrig mellan länder som inneburit högre tullar och andra handelshinder, vilket skulle kunna kan leda till kortare kedjor och mer geografisk utspridd produktion. Den pågående coronakrisen som blottar känsligheten i att ha långa produktionskedjor skulle ytterligare kunna förstärka en sådan trend, säger ämnesråd Camilla Prawitz.

Läs mer om hur coronaviruset påverkar utrikeshandeln

Kontakt

Camilla Prawitz
08–690 48 52
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se