Subventioner till jordbruket kan vara utformade på många olika sätt. Jordbruket kan exempelvis subventioneras indirekt av konsumenterna genom att marknaden är reglerad och priserna på jordbruksprodukter på den inhemska marknaden därför ligger på en högre nivå än världsmarknadspriset. Jordbruket kan också subventioneras direkt av staten genom olika typer av stöd som betalas direkt till jordbrukaren via statskassan. Syftet med sådana direkta stöd kan variera, de kan exempelvis vara inriktade på att ge jordbrukaren ett inkomststöd, att underlätta investeringar, att ge ersättning för olika typer av miljövärden. Även allmänna serviceaktiviteter (till exempel rådgivning, infrastruktur) kan betraktas som indirekta subventioner till jordbruket.

Jordbrukssubventioner kan vara mer eller mindre handelspåverkande. Hur handelspåverkande en subvention är beror på hur stark koppling det finns mellan subventionens storlek och produktionens storlek. Sådana subventioner som uppmuntrar jordbrukarna att producera mer än vad de skulle göra utan stöd påverkar priser, konkurrens och handel mer än de som inte är kopplade till produktion. Inom WTO finns en klassificering av jordbrukssubventioner baserad på subventionernas handelspåverkan. OECD uppskattar omfattningen av medlemsländernas subventioner till jordbruket i ett särskilt stödmått, Producer Support Estimate.

Se Box.