När EU förhandlar eller sluter ett internationellt avtal, har unionen antingen exklusiva befogenheter, eller befogenheter delade mellan medlemsstaterna. I de fall där befogenheterna är exklusiva, är EU den enda som får förhandla och sluta avtalet. I de fall som befogenheterna är delade med medlemsstaterna, så sluts avtalet både av EU och av medlemsstaterna, ett så kallat blandat avtal. Detta har till följd att alla medlemsstater behöver godkänna avtalet i en nationell ratifikationsprocess innan avtalet till fullo kan träda ikraft. Delar av avtalet kommer dock dessförinnan att tillämpas provisoriskt.