I handelspolitiska sammanhang betyder detta ord att ett land meddelar andra länder sin avsikt att införa vissa åtgärder, till exempel nya tekniska föreskrifter eller början av en utredning som kan leda till att handelspolitiska skyddsinstrument används. Detta notifieras till handelspartner för att de ska få en möjlighet att reagera på de nya åtgärderna.

Enligt EU:s så kallade anmälningsdirektiv (2015/1535) och WTO:s avtal om tekniska handelshinder (WTO:s TBT-avtal) måste förslag till nya tekniska föreskrifter anmälas till Europeiska kommissionen och WTO. Anmälningarna sprids sedan vidare till alla medlemsländer i EU respektive WTO. Syftet är att undvika nya handelshinder genom tidig information och möjligheter för enskilda medlemsländer att påverka utformningen av föreskrifterna. Varje land ges således möjlighet att reagera om förslagen kommer att försvåra handeln länderna emellan. Kommerskollegium har en central roll i dessa informationsprocedurer.

Svenska myndigheter underrättar Kommerskollegium om sina föreskriftsförslag enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler och Kommerskollegiums verkställighetsföreskrifter KFS 2008:1. Kommerskollegium anmäler sedan förslagen till EU och WTO.

Efter ikraftträdandet av tjänstedirektivet (2006/123/EG) i december 2009 så finns det numer även en liknande anmälningsprocedur inom EU för nationella regler på tjänsteområdet.