Analys: Sveriges importberoende av Kina – strategiska utmaningar och behov av diversifiering

Den här analysen kartlägger hur beroende Sverige är av varuimport från Kina. Vi har granskat hur diversifieringen av antalet exportörer inom varuimporten ser ut och hur det har utvecklats över tid. Analysen undersöker också särskilt hur importberoendet av strategiska varor, det vill säga varor som är viktiga för EU:s långsiktiga mål och konkurrenskraft, ser ut mot Kina.
Ebba Lundqvist, varför har Kommerskollegium utrett frågan?
Kina är en av Sveriges och EU:s viktigaste handelspartner. Samtidigt är Kina inte bara en samarbetspartner, utan även en ekonomisk konkurrent och en systemisk rival, det vill säga ett land vars politiska och ekonomiska system skiljer sig från EU:s och som utmanar de värderingar som EU bygger på. Den svenska regeringen vill minska risker och kritiska beroenden gentemot Kina för att stärka Sveriges ekonomiska säkerhet och motståndskraft. Man ser det dessutom som viktigt att stärka kunskapen om Kina. Denna analys vill bidra, dels genom att beskriva Sveriges handelsrelation med Kina, dels genom att visa på vilka områden det kan finnas beroenden gentemot Kina.
Vilka är de viktigaste lärdomarna?
Sveriges varuimport har generellt sett blivit mer diversifierad över tid, det vill säga varor importeras från ett ökande antal länder. Men det här gäller inte för varor där Kina är en av exportörerna, där ser vi snarare att diversifieringen minskar över tid. Dessutom ser vi att antalet varugrupper som uteslutande importeras från Kina ökar.
Vad gäller Sveriges import av strategiska varor är det direkta beroendet av Kina fortfarande litet sett till antalet varor, men det finns en negativ trend: diversifieringen minskar i flera fall, vilket ökar beroendet av Kina.
På vilka områden är Sverige särskilt beroende av handel med Kina?
De områden där beroendet är särskilt påtagligt är textilvaror, vissa metaller, samt en del kemiska produkter och avancerade komponenter som används i till exempel halvledare. Även om de här varorna inte utgör en stor andel av Sveriges totala importvärde, kan de vara avgörande i viss produktion.
Vad hoppas du att den här analysen ska leda till?
Genom att uppmärksamma var det finns beroenden gentemot Kina, blir det lättare för till exempel beslutsfattare att avgöra var insatser för att stärka Sveriges ekonomiska säkerhet kan göra störst nytta.
För svenska företag, som ju har ett kommersiellt intresse av att handla med Kina, kan det vara en utmaning att anpassa sig efter förändrade geopolitiska inriktningar samtidigt som de behöver bibehålla sin konkurrenskraft och lönsamhet i en global ekonomi där Kina fortsatt spelar en central roll. Men genom att vara medvetna om var beroenden finns kan företag bättre kartlägga risker och fundera kring alternativa leverantörer. På så sätt kan de minska sin sårbarhet, samtidigt som de står bättre rustade att hantera framtida störningar i det globala handelsflödet.