Analys: Multinational firms and productivity – does country of origin matter?

I den här analysen har Kommerskollegium undersökt vad som händer med produktiviteten i svenska företag som blir uppköpta av företag från andra länder. Blir effekterna annorlunda om ägarna kommer från Europa, Nordamerika eller Asien?

Ebba Lundqvist, vad handlar analysen om?

Vi undersöker vad som händer med produktiviteten i svenska företag efter en utländsk direktinvestering. Analysen är en utvidgning av en tidigare studie av Kommerskollegium från 2023 som visade att produktiviteten steg markant i svenska företag som blev utlandsägda. Frågan vi ställer oss här är dock om de tidigare resultaten är allmängiltiga eller om de varierar med ägarens hemvist. Mer specifikt ställer vi oss frågan om effekterna ser annorlunda ut om den utländska ägaren kommer från exempelvis Norden, USA eller Kina.

Vad kommer ni fram till i analysen?

Analysen visar att utländska investeringar ofta riktas mot svenska företag som redan är relativt produktiva och som har en stor andel anställda med högre utbildning. Vi ser att produktiviteten ökar i svenska företag efter ett utländskt förvärv, men att effekten varierar beroende på moderbolagets hemvist. Produktiviteten ökar i svenska företag som köps upp av företag från Europa, Nordamerika och Japan. Detta är regioner och länder som Sverige har relativt väletablerade bilaterala relationer med. Dessutom ligger Europa och Norden geografiskt nära varandra, vilket underlättar handel och investeringar ytterligare. Däremot ser vi ingen signifikant effekt på produktiviteten i svenska företag efter förvärv av företag från Indien eller Kina.

Vilka faktorer påverkar produktiviteten efter ett utländskt förvärv?

Geografisk närhet och etablerade bilaterala relationer, liksom investerarens motiv till investeringen spelar en stor roll för utfallet. Ett utländskt förvärv innebär en förändring av det svenska företaget då utländska företag ofta för med sig avancerad teknologi, management och tillgång till en större marknad. Detta kan direkt höja de svenska företagens prestationer. I de utländska förvärv då vi inte ser en produktivitetsökning kan det vara så att det utländska företaget haft andra motiv till investeringen, så som marknadstillträde. Samtidigt ska man komma ihåg att de svenska företagen kanske inte hade överlevt utan de nya ägarna. Om det alternativa utfallet hade varit en konkurs så är ju även dessa förvärv viktiga för svensk ekonomi.

Varför menar ni att utländska direktinvesteringar är viktiga ur ett strategiskt perspektiv?

Vår analys understryker den roll som utländska direktinvesteringar spelar för att öka produktiviteten, en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Frågan är mycket policyrelevant eftersom direktinvesteringar stannat upp globalt sedan finanskrisen 2008. Sverige har inte varit immun mot denna utveckling. Samtidigt har Sverige liksom de flesta EU-länder nu infört investeringsgranskning som potentiellt kan leda till en ännu lägre tillväxt av sådana investeringar.

Den långsamma produktivitetstillväxten i EU har fått ökad uppmärksamhet under 2024, inte minst i och med Mario Draghis rapport om europeisk konkurrenskraft, vilket understryker vikten av att analysera vilka faktorer som kan vända denna utveckling. Utländska direktinvesteringar har identifierats som en central drivkraft i detta sammanhang. I en tid då geopolitiken står högt på agendan är det avgörande att erkänna värdet av att attrahera utländsk expertis, kapital och teknologi genom utländska investeringar i svenska företag. En produktiv och konkurrenskraftig ekonomi bidrar även till att stärka den ekonomiska säkerheten i Sverige såväl som i EU. Att skapa en miljö där utländska direktinvesteringar attraheras och behålls bör därför vara en strategisk prioritering.