FAQ Investeringsskyddet i CETA

Den 2:a maj 2017lämnade Kommerskollegium in en utredning av CETA, handelsavtalet mellan EU och Kanada. Investeringsskyddet är en del av avtalet och en fråga som uppmärksammats – här svarar vår utredare Jonas Hallberg på aktuella frågor.

Vilka huvudslutsatser kommer Kommerskollegium fram till gällande investeringsskyddet i CETA-avtalet?

Investeringsskyddet i CETA innebär inget nytt för Sverige. Redan idag skyddas utländska investeringar genom svensk rätt inklusive Europakonventionen och EU-rätten. Investeringsskyddet finns med i CETA för att garantera investerarnas rättigheter i alla 28 EU-medlemsländer och i alla Kanadas delstater.

Varför finns investeringsskyddsavtal?

För att länder ska kunna attrahera investeringar och för att skydda de egna investeringarna i motpartens land. Investeringsskyddsavtalet garanterar en lägsta nivå av skydd såsom exempelvis rätt till ersättning vid expropriation eller diskriminering.

Varför behövs investeringsskyddet i avtalet med Kanada?

Kanada består av många delstater och på samma sätt som när det gäller de 28 EU-medlemsländerna handlar det om att fastslå en lägsta nivå för skydd av investeringar.

Sverige har ju redan närmare 70 investeringsskyddsavtal, de flesta är avtal med länder med svag eller ingen demokrati. Litar inte EU på Kanada?

Visst är Kanada en rättsstat. Men Kanada består av flera delstater liksom EU består av 28 länder. Det här investeringsavtalet garanterar en lägsta skyddsnivå för investeringar i alla länder och delstater som omfattas av avtalet.

Vad är det för skydd som investerarna får?

Att värdstaten behandlar investerare i enlighet med grundläggande rättsprinciper såsom rätten till rättvis rättegång, rätt till ersättning vid konfiskation och indirekt expropriation. Skyddet som ges i CETA finns redan i svensk rätt och en del av detta skydd är till och med reglerat i vår grundlag.

Vad är indirekt expropriation?

Det innebär att investeringens värde i stort sett utraderats eller att investeraren fråntagits kontrollen över investeringen till följd av lagstiftning eller ett administrativt beslut.

Har de kanadensiska företagen ett bättre skydd än de svenska vid indirekt expropriering?

Nej, vi har kommit fram till att skyddet är detsamma.

Det är en annan slutsats än vad Kommerskollegium presenterade i augusti 2016?

Ja, vi har i vår nya utredning kunnat undanröja den osäkerhet som kunde tolkas som att utländska företag skulle ha bättre skydd än de svenska. Så är det inte enligt den djupare analys vi gjort nu. Vi har också fått Justitiekanslerns stöd för denna tolkning.

Staten har rätt att stifta lagar inom områden där det finns legitima politiska syften. Kan du ge exempel på vad som räknas som legitima politiska syften?

Det är allmännyttiga beslut som kan gälla människors hälsa, miljö, landets säkerhet m.m.

Vem avgör vad som är legitima politiska syften?

Det är ytterst CETA-tribunalen. Men den ska ta hänsyn till den internationella sedvanerätten i allmänhet och Wienkonventionen i synnerhet.

En tribunal skapas för att hantera tvister. Hur utses skiljedomarna i tribunalen?

Skiljedomarna utses på fem år och perioden kan förlängas en gång. EU väljer fem skiljedomare och Kanada fem skiljedomare, sedan utser EU och Kanada gemensamt fem skiljedomare vilka kommer från länder utanför EU och Kanada. Av dessa väljs sedan en ur vardera grupp.

Vem avgör vilka tre skiljedomare som ska döma i en skiljedom?

Det är ordföranden i tribunalen.

Går det att överklaga tribunalens beslut?

Ja, det finns en andra instans. Men möjligheten att överklaga är begränsad och gäller till exempel om tribunalen ska ha begått formella fel eller gjort en felaktig tillämpning eller tolkning av lämplig lagstiftning.

I Sverige har vi haft en debatt om att begränsa vinster i välfärden. Om det blir en begränsning av vinsterna, skulle det vara något som ett kanadensiskt företag kan stämma svenska staten för?

Ja, stämma staten kan företaget göra. Men för att få staten fälld måste vinstbegränsning vara en överträdelse av CETA-avtalet, t ex att det kanadensiska företaget inte fått en rättvis och skälig behandling eller att det blivit diskriminerat i förhållande till inhemska företag. Enligt kollegiets bedömning är en begränsning av vinsterna i sig inte en överträdelse av avtalet om processen som leder till fram till beslutet följer grundläggande rättsprinciper.

Det finns också en oro för att Sverige enligt CETA-avtalet inte ska kunna förbjuda en hälsofarlig kemikalie?

Enligt vår bedömning kan Sverige även i fortsättningen förbjuda en kemikalie som är potentiellt hälsofarlig utan att riskera skadestånd.

Kan amerikanska, kinesiska eller japanska företag i Kanada inleda en tvist och väcka anspråk på skadestånd från svenska staten?

Ja, det kan de om företagen har en betydande affärsverksamhet och är företagsregistrerade i Kanada.

Vad är den stora vinsten för ett svenskt företag som vill investera i Kanada?

Företaget kommer att veta att oavsett i vilken delstat i Kanada som en investering görs kommer företaget att ha sina rättigheter för investeringen skyddade enligt vad som följer av avtalet.

Finns det något i investeringsskyddet i CETA som Kommerskollegium tycker är mindre bra?

Det gäller osäkerheten om vilka processuella regler som tribunalen kommer att följa. Vilka regler som ska tillämpas beror på var tribunalen har sitt säte. I CETA-avtalet pekas inga länder ut som säte för tribunalen och det innebär teoretiskt att tribunalen kan ha sitt säte var som helst i hela världen. Skulle då en tvist avgöras på en plats i första instansen och på en annan plats med andra processuella regler är det risk för att detta påverkar utslaget.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies