Innehållet i avtalet

Här beskriver vi de centrala delarna av avtalet:

Marknadstillträde/tullar

När avtalet träder ikraft kommer Japan att avveckla tullarna för mer än 90 procent av sin import från EU (importvärde). För vissa varor avvecklas tullarna under en övergångstid. När den är slut kommer 97 procent av den japanska importen från EU att vara tullfri. För att ta del av tullsänkningarna ska varorna anses ha ursprung i någon av parterna (det vill säga uppfylla avtalets ursprungsregler).

Industrivaror

 Japan åtar sig att avveckla tullarna fullt ut för alla industrivaror till exempel för kemivaror, järn och stål, andra oädla metaller, glas samt textil och konfektion. För vissa varor kommer tullarna att trappas ned under flera år. Detta gäller bland annat för trä och varor av trä, varor av läder, skor samt fisk.

Jordbruksprodukter

Den japanska jordbrukssektorn skyddas med höga tullar. Dessa kommer att tas bort för 85 procent av jordbruks- och livsmedelsprodukterna. För många produkter sker detta efter en övergångsperiod på upp till 15 år. Exempel på produkter som blir tullfria är griskött, hårdost, choklad, såser, rostat kaffe och kakor. Därutöver ska Japan reducera tullarna för vissa produkter, exempelvis nötkött. För flera mejeriprodukter, som har mycket hög tull, kommer Japan att öppna tullkvoter med reducerad eller ingen tull, till exempel för mjölkpulver, färskost och vassle.

Tekniska föreskrifter

Japan har i avtalet åtagit sig att använda internationella standarder i större utsträckning än tidigare, särskilt de som EU använder. Det är en stor framgång och symboliserar ett skifte i japansk lagstiftningskultur. För vissa produkter har man enats om mer långtgående samarbete, till exempel när det gäller motorfordon. Japan ska använda sig helt av FN:s fordonsbestämmelser, något som EU gör redan i dag. Avtalet skapar också möjligheter att gemensamt identifiera områden för ökat frivilligt samarbete och på så sätt minska risken för att handelshinder uppstår till följd av divergerande lagstiftning. Andra sektorer som gynnas är exempelvis läkemedel.

Sanitära och fytosanitära åtgärder

I avtalet har man kommit överens om att främja elektroniska intyg för att förenkla handeln med livsmedel och jordbruksprodukter. Vidare väntas transparensen kring Japans hälsoskyddsregler (säkra livsmedel, sunda växter och friska djur) öka och processen för att få livsmedel och jordbruksprodukter godkända i Japan förenklas, exempelvis för livsmedelstillsatser. Sverige har under förhandlingarnas gång blivit godkänt som land för export av färskt nötkött till Japan.

Offentlig upphandling

I tillägg till det marknadstillträde som ges inom ramen för WTO:s avtal om upphandling (GPA), innebär avtalet förbättrat tillträde i offentliga upphandlingar på regional och lokal nivå. Exempelvis innefattas så kallade "core cities" med vissa begränsningar, liksom vissa sjukhus, akademiska institutioner, elektricitetssektorn, telekommunikationstjänster och vissa affärstjänster på regional/lokal nivå. Japan har också tagit steg mot att minska användningen av "Operational Safety Clause" inom järnvägssektorn (undantag med hänvisning till säkerhet).

Immaterialrätt

Bestämmelserna i avtalet bygger på och går utöver de åtaganden parterna gjort i WTO:s Trips-avtal. Parterna har bland annat åtagit sig att utsträcka skyddstiden för upphovsrätt till 70 år efter upphovsmannens död, vilket motsvarar regleringen inom EU, samt kommit överens om regler för skydd av bland annat varumärken, patent (inklusive tilläggsskydd för patent för läkemedel och växtskyddsmedel), företagshemligheter samt för testdata för läkemedel.

Tjänstesektorn

Avtalet ger ökad förutsägbarhet då Japan åtar sig att inte diskriminera eller sätta upp kvantitativa restriktioner av tjänstehandeln inom flertalet tjänstesektorer. Avtalet innehåller regler för post- och kurirtjänster, telekommunikation, finansiella tjänster och transporttjänster som likställer och förenklar lagstiftningen på området. Kapitlet om e-handel innehåller bestämmelser om källkoder och e-signaturer.

Kan avtalet påverka svensk vattendistribution?
Avtalet påverkar inte hur Sverige väljer att reglera vattendistribution och vattenrening. Inget i avtalet medför något krav gällande hur ett land väljer att hantera sina vattenresurser eller organisera sin vattenförsörjning. Vidare har Sverige inte gjort något så kallat åtagande för vattenrening eller vattendistribution. Det vill säga vi har inte garanterat Japan tillträde till vår marknad när det gäller dessa tjänster. Slutligen finns ett explicit undantag för tjänster på entreprenad, det vill säga där företag har exklusiva rättigheter att inom ett visst område leverera en tjänst. Detta är hur vattendistribution vanligen regleras i Sverige.

Däremot bekräftar frihandelsavtalet med Japan att svenska marknaden för hantering av avloppsvatten (från hushåll, industri och jordbruk) är öppen för japanska bolag. Detta gäller dock endast om det sker helt privat och inte om det sker på entreprenad, det vill säga genom exklusiva rättigheter.

Marknadstillträde för investeringar

Avtalet ger ökad förutsägbarhet för investeringar i sektorer som tillverkning och gruvindustrin. Däremot ingår inte investeringsskydd i frihandelsavtalet. Separata förhandlingar förs mellan EU och Japan i denna fråga.

Tillfällig personrörlighet

Avtalet går längre än EU:s tidigare frihandelsavtal. Korttidsaffärsresenärer och investerare kan åka till Japan utan att söka arbetstillstånd. Avtalet garanterar att det är möjligt att göra företagsintern flytt av personal och att ta med medföljande. Det finns också för första gången regler som ska se till att procedurer kring visum och uppehållstillstånd är smidiga.

Utöver avsnitten nedan innehåller avtalet med Japan bland annat bestämmelser om ursprungsregler, transparens, arbetsvillkor och miljö. I kapitlet om hållbar utveckling bekräftas åtaganden enligt klimatavtalet och grundläggande ILO-konventioner.

Ett nytt område i avtalet är små och medelstora företag. Investeringsskydd ingår inte i avtalet utan diskuteras separat mellan EU och Japan. Frågan om dataflöden kommer parterna att återkomma till enligt en klausul i avtalet.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies