ACTA – ett nytt avtal om säkerställande av immaterialrätt

Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) är ett handelsavtal om åtgärder mot intrång i immateriella rättigheter, framför allt piratkopiering och varumärkesförfalskning. Huvudsyftet är att förbättra säkerställandet, det vill säga efterlevnaden av immateriella rättigheter som redan finns och skyddas i internationella avtal (till exempel WTO:s avtal om handelsrelaterade aspekter på immateriella rättigheter, TRIPS). För att tillträda ACTA krävs att landet är WTO-medlem och därmed tillträtt TRIPS.

ACTA-avtalet

ACTA förhandlades klart i slutet av 2010 av EU och dess 27 medlemsstater, Australien, Japan, Kanada, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Avtalet är undertecknat av flera parter, men har ännu formellt godkänts av tillräckligt många parter för att träda ikraft. EU-parlamentet röstade i juli 2012 emot att tillträda ACTA och EU har därför i dagsläget inte tillträtt avtalet.

ACTA kategoriseras, till skillnad från exempelvis TRIPS-avtalet som ett så kallat plurilateralt avtal som WTO-medlemmar kan välja att ansluta sig till. Förhandlingarna påbörjades i juni 2008 och fördes utanför WTO och World Intellectual Property Organization (WIPO). Avtalet är en reaktion mot att vissa utvecklingsländer och tillväxtländer, framför allt Brasilien, Indien och Kina, motsatt sig att diskutera säkerställande av immateriella rättigheter inom ramen för WTO och FN-organet WIPO.

Säkerställandet är samhällets mekanismer för att säkra efterlevnaden och respekten för rättigheterna. Säkerställandet involverar till exempel rättsmedel i form av civilrättsliga och straffrättsliga åtgärder, sanktioner och tullmyndigheters ingripanden för att stoppa intrång. För de länder som deltar i samarbetet kompletterar avtalet WTO:s avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter (TRIPS) i de delar som handlar om säkerställande.

Nyheter i ACTA-avtalet

I många delar är avtalet preciseringar i förhållande till TRIPS. Bland annat innefattas civil- och straffrättsliga bestämmelser, regler om gränsåtgärder och internationellt samarbete. Men det finns också vissa nyheter. Bland civilrättsliga åtgärder kan nämnas att förelägganden och interimistiska åtgärder också tillämpas gentemot en tredje man, det vill säga annan än den som gör intrång i immateriella rättigheter (jämför till exempel mellanhänder som distribuerar intrångsgörande material).

När det gäller straffrättsliga bestämmelser ger ACTA möjlighet för behöriga myndigheter (till exempel polis och åklagare) att på eget initiativ agera mot varumärkes- och upphovsrättsintrång utan att en rättighetshavare anmält brottet. Parterna ska också föreskriva ansvar för medhjälp till åtminstone uppsåtlig varumärkes- och upphovsrättsintrång i kommersiell skala.

Regler om den digitala miljön

ACTA innehåller också regler om den digitala miljön som inte finns i TRIPS. De tillvägagångssätt som finns för att ingripa mot intrång i fysisk, traditionell mening ska också ska vara tillgängliga i den digitala miljön. Parterna ska också sträva efter en frivillig samverkan med näringslivet för att motverka intrång.

ACTA är omdiskuterat eftersom det berör balansen mellan samhällets intresse av att effektivt beivra immaterialrättsintrång och upprätthållandet av grundläggande fri- och rättigheter och skyddet av privatliv på internet. Andra farhågor har varit att avtalet ska hindra handeln med generisk medicin.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies