Vinjett-HABC.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar. Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Ord som börjar med:

Container Security Initiative (CSI)

Lagstiftningsinitiativ i USA som bland annat införde ett nätverk av säkerhetscertifierade hamnar med amerikansktullpersonal på plats utanför USA. Göteborgs hamn är en CSI-hamn. Se tullprocedurer.

Skriv ut

Convention on International Trade in Endangered Species (CITES)

Konvention som reglerar handeln med utrotningshotade djur och växter och produkter framställda av sådana. Administreras i Sverige av Naturvårdsverket. Se MEAs.

Skriv ut

COP 21

COP står för Conference of the Parties och är namnet på de årliga partsmötena under FN:s klimatkonvention. År 2015 samlades världens länder för det tjugoförsta partsmötet under Klimatkonventionen, vilket kallas COP21. Vid detta möte enades länderna om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020. Detta klimatavtal går ofta under benämningen Parisavtalet.

Se även Parisavtalet, Kyotoprotokollet, Klimatkonvention.

Skriv ut

Core labour standards

(Grundläggande arbetsvillkor) Beteckning för de grundläggande arbetsvillkor som finns i International Labour Organisations (ILO:s) kärnkonventioner (kärnarbetsrätten). Kärnarbetsrätten innefattar 8 av ILO:s konventioner (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182). Dessa behandlar rätten att organisera sig fackligt, erkännandet av rätten till kollektiva förhandlingar, eliminering av tvångsarbete, avskaffande av barnarbete samt eliminering av diskriminering i sysselsättning och yrke.

Konventionerna om kärnarbetsrätt antogs av ILO 1998 i "Declaration on fundamental principles and rights at work". Den åttonde konventionen om de värsta formerna av barnarbete (nr. 182) antogs dock först 1999. Se Handel och arbetsvillkor, CSR, Global Compact.

Skriv ut

COREPER

(Comité des Représentants Permanents)

Mötena i EU:s ministerråd förbereds i Coreper, en kommitté som består av medlemsländernas EU-ambassadörer och deras ställföreträdare. Frågor som rör EU:s inre marknad behandlas i Coreper 1 där medlemsländerna företräds av EU-ambassadörernas ställföreträdare. Frågor om handelspolitik behandlas i Coreper 2 där EU-ambassadörerna företräder sina länder. Mötena i Coreper hålls varje vecka.

Skriv ut

Corporate Social Responsibility (CSR)

CSR, även ibland benämnt företags sociala ansvar, är en samlande beteckning för företags frivilliga åtaganden att arbeta för att ta ansvar för hur de påverkar samhället. Detta innebär inte bara ekonomiskt utan även i miljömässigt och socialt hänseende.. Det kan gälla satsningar på utbildning, frivillig social märkning och uppförandekoder för företag. Omfattningen av varierar, men beskrivs mest frekvent som ett åtagande inom tre områden: mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet samt anställdas rättigheter (anställningsvillkor).

I praktiken innebär CSR ofta att man följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact's tio principer. Även ISO utarbetar standarder för CSR. Se även Core labour standards, Handel och arbetsvillkor.

Skriv ut

Cotonouavtalet

Cotonouavtalet var ett avtal om samarbete mellan EU och AVS-länderna som undertecknades i Benins huvudstad Cotonou i juni år 2000. Avtalet ersatte Lomékonventionen och var giltigt fram till 2020. De särskilda preferenserna för AVS i handelsdelen av Cotonouavtalet stred dock mot WTO:s regelverk, eftersom de innebar att andra utvecklingsländer diskriminerades. EU beviljades 2001 ett undantag (waiver) för preferenserna under Cotonouavtalet av WTO. Detta undantag löpte ut i slutet av 2007 och då upphörde även preferenserna i Cotonouavtalet. De länder som inte har avslutat förhandlingarna om Ekonomiska Partnerskapsavtal exporterar nu till EU under GSP-eller EBA-villkoren. Se även GSP, EBA, AGOA.

Cotonouavtalet grundades på tre pelare: bistånd, handel och politiskt samarbete. Fattigdomsbekämpning var det övergripande målet för samarbetet tillsammans med AVS-ländernas gradvisa integration i världsekonomin och säkerställandet av en hållbar utveckling.

Handelsdelen i Cotonouavtalet innebar att AVS-länderna under en övergångsperiod fick behålla de särskilda och ensidiga preferenser som EU utsträckt sedan tidigare. Samtidigt kom man i avtalet överens om att förhandla fram så kallade Ekonomiska Partnerskapsavtal, som senast vid utgången av 2007 skulle ersätta den gamla handelsordningen.

Skriv ut

Council of Baltic Sea States (CBSS)

(Östersjöstaternas råd)

Östersjöstaternas råd. Samarbetsorgan för bland annat ekonomiska frågor för länderna i Östersjöregionen. I handlingsprogrammet ingår att utveckla den ekonomiska integrationen i Östersjöregionen bland annat genom att administrativa hinder för handel och investeringar avvecklas. Medlemmar är Danmark, Finland, Estland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och Europeiska kommissionen

Skriv ut

CPTPP

Ett frihandelsavtal mellan 11 länder i Stillahavsområdet. Avtalet var färdigförhandlat 2015 och då var även USA med men drog sig ur i januari 2017. De kvarvarande 11 länderna undertecknade avtalet i mars 2018. Parterna till avtalet är: Japan, Kanada, Mexiko, Australien, Chile, Malaysia, Singapore, Peru, Vietnam, Nya Zeeland och Brunei.  Avtalet är brett till sin omfattning, och innehåller förutom områden som tullar, tjänster och investeringar även åtaganden på nya områden för handelsavtal som e-handel och anti-korruption.

Skriv ut

Customs Trade Partnership Against Terrorism (C-TPAT)

Den amerikanska tullens certifieringsprogram som vänder sig till företag i leveranskedjan. Företagen säkerhetscertifieras och får fördelar i tullprocedurer och säkerhetsrelaterade kontroller. Se Authorised Economic Operator (AEO) - globalt.

Skriv ut

De minimis

De minimis är en juridisk term som används för att ange en miniminivå/omfång under vilken en viss lag eller regel inte behöver tillämpas.

Skriv ut

De minimis-stöd (jordbruk)

Enligt WTO:s jordbruksavtal behöver inte WTO-medlemmarna reducera eller begränsa användningen av handelsstörande jordbruksstöd (så kallade gula stöd) som understiger 5 procent av produktionsvärdet för en specifik jordbruksprodukt eller 5 procent av det totala produktionsvärdet i jordbrukssektorn. För utvecklingsländer är gränsen för de minimis-stöden 10 procent av produktionsvärdet. I Dohaförhandlingarna pågår diskussioner om sänkning av gränsen för de minimis-stöden.

Se Box

Skriv ut

Decent Work Agenda

Decent Work Agenda är ILO:s strategiska plan för sysselsättning och anständiga arbetsvillkor. Syftet med Decent Work Agenda är att främja social dialog, socialt skydd, tillskapande av arbetstillfällen, samt respekt för internationella standarder för arbetsvillkor. År 2008 antogs Declaration on Social Justice for a Fair Globalization för att stärka arbetet med Decent Work Agenda och hantera globaliseringens utmaningar. Enligt deklarationen är internationella standarder rätt metod för att uppnå Agendans målsättningar. Även Agenda 2030 identifierar full sysselsättning och decent work som viktiga målsättningar.

Se även Arbetsvillkor, Core labour standards, ILO.

Skriv ut

DG

EU-kommissionen är uppdelade i olika generaldirektorat (DG efter sin franska förkortning). Direktoratet för den yttre handelspolitiken heter på engelska DG Trade

Skriv ut

Digitala agendan

Europeiska kommissionen presenterade en rapport om digital konkurrenskraft 2010. Den digitala ekonomi utgörs av internet/Informations- och kommunikationsteknik och hör till de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin, som dessutom står för en betydande del av tillväxten i Europa. För att Europa ska kunna få maximal användning av den digitala ekonomin menar kommissionen att det krävs flera konkreta förbättringar, exempelvis snabbare bredband, ökad tillit till internet, förbättrade praktiska kunskaper på IT-området hos allmänheten och ytterligare främjande av innovation inom området. I agendan formuleras olika mål som ska uppnås samt åtgärder för att nå dit. I slutet av 2012 publicerades en revidering.  Agendan är en del av den bredare Europa 2020-agendan.

Skriv ut

Direkt effekt

EU-rätten ger rättigheter som enskilda kan åberopa inför nationella domstolar och myndigheter. Fördragsartiklar, direktiv, förordningar och beslut kan få direkt effekt under vissa förutsättningar. De ska vara precisa, klara och inte kräva kompletterande lagstiftning. Detta är principer som EU-domstolen slagit fast i sin praxis

Skriv ut

Direktiv

Ett lagstiftninginstrument som ofta används inom EU för harmonisering. Direktiven är bindande för medlemsländerna när det gäller de mål som ska uppnås, men ger varje land valfrihet att utforma medlen. Direktiv införlivas i svensk lagstiftning genom lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter. Ett direktiv riktar sig till medlemsländerna, inte till företag eller enskilda.

Jämför förordning och harmonisering.

Skriv ut

Dispute Settlement Body

Organ inom WTO med övergripande ansvar för tvistlösning. DSB tillsätter paneler och överprövningsorganet, antar utslag av paneler och överprövningsorganet och övervakar implementering av utslag. DSB består av representanter för alla WTO:s medlemmar.

Skriv ut

Doha-deklarationen om TRIPS och folkhälsa

Vid WTO:s ministermöte i Doha 2001 antogs en särskild förklaring om TRIPS-avtalet och folkhälsa. Den innebär att ingenting i TRIPS-avtalet ska hindra ett land från att vidta åtgärder för att skydda allmän hälsa. Bland annat definieras avtalets flexibilitet vad gäller utfärdandet av tvångslicenser på läkemedelsområdet.

Skriv ut

Doharundan (DDA)

(Doha Development Agenda)

Doharundan är WTO:s pågående handelspolitiska förhandlingsrunda, startad vid WTO:s fjärde ministermöte i november 2001 i Doha, Qatar. Vid mötet antogs en ministerdeklaration som innehåller ett förhandlings- och arbetsprogram för WTO. Deklarationen har fått namnet "Utvecklingsagendan från Doha (Doha Development Agenda, DDA) eftersom deklarationen har en tydlig utvecklingsdimension, det vill säga fokuserar på utveckling i utvecklingsländerna.

Förhandlingarna omfattar ett 20-tal handelsområden. Principen om "single undertaking" gäller, det vill säga samtliga förhandlingsområden ingår i en samlad överenskommelse där ingenting är bestämt förrän allting är bestämt. Under förhandlingarnas gång har fem huvudfrågor identifierats: jordbruk, inklusive bomull, industrivaror (Non-Agricultural Market Access negotiations - NAMA), tjänster, förenklade handelsprocedurer och utvecklingsdimensionen. Det övergripande målet med DDA är att skapa ett gemensamt handelsavtal, att bygga vidare på tidigare avtal, mellan medlemsländerna.

Förhandlingarna skulle vara avslutade senast den 1 januari 2005, men slutdatum för förhandlingarna har skjutits upp flera gånger. DDA omgärdas av en osäkerhet som gör det svårt att säga när, och om, ett genombrott kan komma och därför även när ett slutgiltigt avtal kan träda i kraft.

Se även Runda, Kennedyrundan, Tokyorundan, Uruguayrundan.

Skriv ut

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies