Vinjett-HABC.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar. Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Ord som börjar med:

Allmänna rådet (WTO)

(General Council)

General Council

Allmänna rådet är WTO:s högsta beslutande organ i Genève och sammanträder flera gånger om året med jämna mellanrum. Deltagare är ländernas WTO-ambassadörer eller motsvarande. De har befogenhet att agera för ministerkonferensens räkning.

 

Skriv ut

Allmänna ursprungsregler

(Icke-preferentiella ursprungsregler)

För att kunna tillämpa handelspolitiska skyddsinstrument samt av handelsstatistiska skäl, måste en varas ursprungsland bestämmas, det vill säga man måste veta var varan kommer ifrån. Kyotokonventionen och WTO:s avtal om ursprungsregler innehåller grundläggande regler.

Om en vara i sin helhet framställts i ett land får varan ursprung i landet ifråga. Om varan däremot framställts i två eller flera länder (eller innehåller material från flera länder) får den ursprung i det land där den genomgick den sista väsentliga bearbetningen. Det är vanligt att en sådan bearbetning anses ha skett om varan fått en annan tullposition än insatsvarorna (nummerväxlingskriteriet), det vill säga varorna klassificerats om, eller ett visst procentuellt mervärde (värderegeln) tillförts.

Se WTO-avtalet om ursrpungsregler, preferentiella ursprungsregler

Skriv ut

AMS

Aggregate Measurement of Support

Ett mått som används i WTO:s jordbruksavtal för att beräkna den sammanlagda omfattningen av vissa handelsstörande jordbrukssubventioner, så kallade gula stöd. Dessa stöd är föremål för begränsningar i jordbruksavtalet i form av individuella stödtak för varje land. Medlemsländerna ska beräkna AMS för varje år för att säkerställa att deras handelsstörande stöd inte överskrider stödtaken. Måttet AMS ger inte en fullständig bild av hur stora WTO-medlemmarnas handelsstörande stöd är på jordbruksområdet då vissa handelsstörande stöd inte behöver tas med när AMS beräknas.

Se De minimis-stöd

Skriv ut

Amsterdamfördraget

Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999 och gav EU rätt att besluta om bland annat konsumentskydd.

Skriv ut

Andiska Gemenskapen (CAN)

(Andean Community)

Andinska gemenskapen är ett ekonomiskt och socialt samarbete mellan  Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru. Samarbetet startade 1969  och målet är att stimulera tillväxt genom ökad regional integration och ekonomiskt och social samarbete samt en stadig förbättring av levnadsvillkoren för invånarna i regionen.  I de avslutade frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och Andinska Gemenskapen valde Bolivia och Ecuador av olika anledningar valt att stå utanför. Frihandelsavtalet innehåller dock en integrationsklausul som öppnar för framtida integration av dessa länder i avtalet. Länderna i Andinska gemenskapen är associerade medlemmar i MERCOSUR.

Se Latin American Integration Association, MERCOSUR, UNASUR.

Andinska gemenskapens webbplats: Comunidad Andina

Skriv ut

Anmälda organ

Notified body

Organisationer eller företag som uppfyller krav på oberoende och kompetens att utföra provning, certifiering, kontroll eller annan bedömning av överensstämmelse enligt krav i harmoniserad  EU-lagstiftning och som anmäls av EU:s medlemsländer till EU-kommissionen.

 

Skriv ut

Anmälningsdirektivet

Enligt anmälningsdirektivet måste EU:s medlemsländer, EFTA länderna och Turkiet anmäla nya produktregleringsförslag och regler för e-tjänster till EU-kommissionen. Syftet är att förebygga att nya nationella krav hindrar handeln på den inre marknaden i strid mot EU-rätten. Direktivet (2015/1535) gäller tekniska standarder och föreskrifter. 

Se Anmälningsprocedur

Skriv ut

Anmälningsprocedur

I handelspolitiska sammanhang betyder detta ord att ett land meddelar andra länder sin avsikt att införa vissa åtgärder, till exempel nya tekniska föreskrifter eller början av en utredning som kan leda till att handelspolitiska skyddsinstrument används. Detta notifieras till handelspartner för att de ska få en möjlighet att reagera på de nya åtgärderna.

Enligt EU:s så kallade anmälningsdirektiv (2015/1535) och WTO:s avtal om tekniska handelshinder (WTO:s TBT-avtal) måste förslag till nya tekniska föreskrifter anmälas till Europeiska kommissionen och WTO. Anmälningarna sprids sedan vidare till alla medlemsländer i EU respektive WTO. Syftet är att undvika nya handelshinder genom tidig information och möjligheter för enskilda medlemsländer att påverka utformningen av föreskrifterna. Varje land ges således möjlighet att reagera om förslagen kommer att försvåra handeln länderna emellan. Kommerskollegium har en central roll i dessa informationsprocedurer.

Svenska myndigheter underrättar Kommerskollegium om sina föreskriftsförslag enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler och Kommerskollegiums verkställighetsföreskrifter KFS 2008:1. Kommerskollegium anmäler sedan förslagen till EU och WTO.

Efter ikraftträdandet av tjänstedirektivet (2006/123/EG) i december 2009 så finns det numer även en liknande anmälningsprocedur inom EU för nationella regler på tjänsteområdet.

Skriv ut

Antidumpningsåtgärder

Om en exportör i ett land säljer sina varor till dumpade priser på ett annat lands marknad har importlandet i fråga möjlighet att införa antidumpningsåtgärder för att motverka den skadliga effekten av dumpningen. Åtgärden tar oftast formen av en tillfällig tull, som syftar till att höja priset på den importerade varan så att konkurrensen jämnas ut. De länder som är WTO-medlemmar måste följa regelverket i WTO:s Antidumpningsavtal (Agreement on Anti-dumping) vid införandet av antidumpningsåtgärder.

Se Marknadsekonomistatus, Prisåtagande, Minimiimportpris, Utjämningsåtgärder, Skyddsåtgärder.

Skriv ut

Antidumpningsavtalet

(Agreement on Anti-dumping)

WTO:s avtal från 1995 som reglerar användandet av antidumpningsåtgärder. Varje land är fritt att, inom avtalets ramar, självt reglera hur åtgärderna ska användas.

Skriv ut

Antidumpningsförordningen

(Basic Regulation)

EU:s användning av antidumpningsåtgärder regleras i antidumpningsförordningen 1225/2009.  I EU är det EU-kommissionen som genomför de undersökningar som krävs för att kunna påvisa dumpning och att den dumpade importen skadat EU:s industri. För att beräkna dumpning görs en granskning av vilket pris samma eller en liknande vara säljs till på det exporterande företagets hemmamarknad, det så kallade normalvärdet. Normalvärdet jämförs sedan med företagets priser på exporten till det land där dumpningen misstänks ske. Skillnaden mellan normalvärdet och exportpriset kallas dumpningsmarginal.

Innan  EU inför en antidumpingåtgärd väger kommissionen de skadade industriernas intresse av antidumpningstullen mot det samlade intresset, t ex för konsumenter och de industrier som använder den aktuella produkten.

Antidumpningstullen får i EU inte vara högre än att den upphäver den skada som den dumpade importen ger upphov till på EU-marknaden.

Se antidumpningsåtgärder, WTO:s avtal för antidumpning, Utjämningsåtgärder, Skyddsåtgärder, Prisåtagande.

Skriv ut

APEC

Asia Pacific Economic Cooperation

APEC är en samarbetsorganisation i Stillahavsregionen för att liberalisera handel och investeringar, samt öka det ekonomiska och tekniska samarbetet. Medlemmar är Australien, Brunei, Chile, Filippinerna, Hongkong Kina, Indonesien, Japan, Kanada, Kina, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Peru, Ryssland, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Thailand, USA och Vietnam. APEC:s sekretariat ligger i Singapore.

APECs webb: APEC

 

Skriv ut

Appellate Body (AB)

Appellate Body är WTO:s överprövningsorganet för tvistlösning. Hit kan panelutslag i WTO överklagas. Överprövningsorganet består av sju personer med sakkunskap inom juridik, internationell handel och WTO:s regelsystem. Vid varje prövning engageras tre av dessa sju experter.

Se Tvistlösning.

Skriv ut

Arbetsvillkor

Arbetsvillkor handlar om under vilka förutsättningar en anställd utför sitt arbete. Det täcker ett brett område av frågor och områden såsom arbetstid, lön och övrig ersättning, samt den fysiska arbetsplatsen och mentala kraven som ställs på arbetsplatsen.

På internationell nivå reglereras arbetsvillkor framförallt av ILO, det internationella organ som är ansvarigt för att främja sysselsättning och goda arbetsvillkor på ett globalt plan. ILO:s arbete består bland annat av att utveckla, upprätthålla och främja internationella standarder inom arbetsrätt (core labour standards).

Mycket av ILO:s arbete idag sker under paraplyet av dess strategiska plan för sysselsättning och anständiga arbetsvillkor, Decent Work Agenda.

Se även Core labour standards, Decent Work Agenda och ILO.

Skriv ut

ASEAN

Association of Southeast Asian Nations

ASEAN är de sydostasiatiska ländernas samarbetsorgan för att främja ekonomisk tillväxt och sociala framsteg i regionen,  bland annat genom att bilda ett gemensamt frihandelsområde. ASEAN består av tio länder: Brunei,  Burma,  Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam.  I WTO framläggs positioner och hålls anföranden vanligen å hela gruppens vägnar.

ASEAN har flera frihandelsavtal med andra länder, framför allt Kina, Australien-Nya Zeeland och Sydkorea. EU och ASEAN har diskuterat frågan om att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal. Detta arbete har dock avstannat. Under tiden har EU förhandlat med enskilda ASEAN-länder (Singapore, Malaysia och Vietnam) . Även enskilda ASEAN-medlemmar har slutit och förhandlar om frihandelsavtal med olika länder i världen.

ASEAN bildades 1967.

Se ACIA, APEC, ASEM.

Till ASEANS webbplats: ASEAN

Skriv ut

ASEAN Comprehensive Investment Area (ACIA)

Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN som trädde ikraft 2012. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. Avtalet är en vidareutveckling av ASEAN Investment Area (som trädde ikraft 1999) och ASEAN Investment Guarantee Agreement (IGA).

Skriv ut

ASEM

Asia-Europe Meeting (ASEM)

ASEM är ett informellt forum för att öka handeln och investeringarna mellan EU och Asien. Forumet är ett samarbete mellan 51 parter: de 28 EU-länderna och Europeiska kommissionen samt Australien, ASEAN-sekretariatet, Bangladesh,Brunei, Burma, Filippinerna, Indien, Indonesien, Japan, Kambodja, Kina, Laos, Malaysia, Mongoliet, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Ryssland, Schweiz, Singapore, Sydkorea, Thailand och Vietnam.

ASEM har tagit fram dels en plan för att underlätta handelsprocedurerna, Trade Facilitation Action Plan (TFAP), dels en plan för att stödja investeringar, Investment Promotion Action Plan, IPAP. De mål man kommer överens om är icke bindande och rapportering av resultat frivillig.

ASEM startade 1996.

Skriv ut

Associeringsavtal

Ett avtal mellan en eller flera stater eller internationella organisationer där parterna kommer överens om ett gemensamt regelverk och ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Exempel på associeringavtal är EES-avtalet och Europa-Medelhavsavtalen.

Skriv ut

Åtagande

Ordet används ofta om generella politiska löften i förhandlingar men har ingen bindande juridisk betydelse utom inom tjänstehandeln. I GATS är ett åtagande ("commitment") en garanti för nivån på marknadstillträde i en specifik tjänstesektor. Åtagandet anger en garanterad miniminivå gällande marknadstillträde och icke-diskriminering (nationell behandling).

Ett lands åtaganden återfinns i en så kallad bindningslista. Varje WTO-medlem anger i sin lista sektor (bransch) för sektor, leveranssätt för leveranssätt vilka åtaganden det gör. För varje tjänst kan landet välja att inte göra något åtagande alls, att göra fulla åtaganden (inte ha hinder för marknadstillträde och inte diskriminera) eller att göra begränsade åtaganden (det vill säga tillåta visst marknadstillträde).

Skriv ut

Australia New Zealand Closer Economic Relations Trade Agreement (ANZCERTA)

Långtgående frihandelsavtal, grundat 1983, mellan Australien och Nya Zeeland. Har utvidgats att omfatta tjänster och investeringar samt ett avtal om ömsesidigt erkännande.

Skriv ut

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies