Vinjett-HABC.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar. Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Ord som börjar med: S

Skyddstullar

Egentligen annat ord för skyddsåtgärder men avser ofta det bredare begreppet någon form av handelspolitiskt skyddsinstrument.

Skriv ut

Social dumpning

Varor som tillverkas till låga kostnader i länder som har bristfällig arbetsrättslig lagstiftning, eller som inte kan implementera sin lagstiftning på ett acceptabelt sätt. Det kan gälla föreningsrätt, minimilön, arbetstidens längd eller annat. När sådana varor importeras till ett land med högre standarder kan de beskyllas för att "dumpas" på exportmarknaden. Se Handel och arbetsvillkor, CSR, core labour standards.

Se även Miljödumpning.

Skriv ut

Socialklausul

Handelspolitisk regel som gör det möjligt att tillgripa handelssanktioner mot länder som man anser ägna sig åt social dumpning eller, mer specifikt, brister i efterlevnad av vissa grundläggande arbetsvillkor. Sådana är förenings- och förhandlingsrätt samt förbud mot barnarbete och tvångsarbete.

Utvecklingsländerna är starka motståndare till sociala klausuler då man befarar att i-länderna skulle kunna använda sådana i protektionistiskt syfte mot låglöneländer. Socialklausuler har därför avvisats i WTO och ersatts med mer neutrala resonemang om handel och arbetsvillkor. Detta för att inte etablera någon koppling mellan handelspolitik och arbetsvillkor.

USA har en socialklausul i sitt GSP-system och även EU har infört särskilda preferenser i sitt GSP för mottagarländer som i sin lagstiftning infört de ILO-konventioner som utgör "core labour standards".

Se även CSR, Global Compact.

Skriv ut

Solvit

Solvit är ett nätverk inom EU och i Norge och Island som skapats för att lösa problem när EU-rätten tolkats eller tillämpats felaktigt och därmed förhindrat den fria rörligheten för företag eller privatpersoner.

Skriv ut

South Asian Association of Regional Cooperation (SAARC)

Brett samarbete, bland annat på det ekonomiska området, som inleddes 1985 mellan sju länder i Sydasien: Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Bhutan, Maldiverna och Nepal. Afghanistan tillkom 2007. Inom ramen för ett preferensarrangemang ger medlemmarna varandra preferenser. Målsättningen är att upprätta ett frihandelsområde, South Asian Free Trade Area (SAFTA).

Skriv ut

Southern Africa Customs Union (SACU)

SACU är en tullunion som omfattar Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia och Swaziland. Unionen grundades redan 1910, men återlanserades 1969 efter att nya självständiga stater uppstått. Se även SADC.

Skriv ut

Southern African Development Community (SADC)

SADC är en regional samarbetsorganisation som samlar 15 länder i södra Afrika: Angola, Botswana, Demokratiska Republiken Kongo, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Namibia, Seychellerna, Sydafrika, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe. Elva av dessa länder ingår sedan 2008 i ett frihandelsområde. Målsättningen är att etablera en tullunion 2010 och en gemensam marknad. Förhandlingarna mellan EU och SADC är i sluttampen och ett avtal förväntas undertecknas under 2013. Flera av länderna är samtidigt medlemmar i SACU och några även i EAC och COMESA.

Skriv ut

Special Programme for the Economies of Central Asia (SPECA)

FN-program för att utveckla den regionala infrastrukturen för transporter samt utbytet av varor, tjänster och arbetskraft mellan sju centralasiatiska republiker - Afghanistan, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Ett huvudsyfte är att åstadkomma en regional samverkan för utbyggnad av ett flertal rörledningar för transport av olja och gas från regionen till världsmarknaden.

Skriv ut

Specifik tull

Tull eller avgift som beräknas utifrån varans vikt, volym eller annan enhet. Jämför Ad valorem-tull.

Skriv ut

SPS

(Sanitary and Phytosanitary measures)

SPS-åtgärder är facktermen för hälsoskyddsregler. Med begreppet avses regler som finns till för att skydda befolkningen samt djur och växter i ett territorium (eller land) från sjukdomar, växtskadegörare och skadliga ämnen som kan spridas via livsmedel och jordbruksprodukter.

Begreppet SPS-åtgärder kommer från engelskans Sanitary and Phytosanitary som avser sanitära risker (mot människor och djur) samt fytosanitära risker (mot växter).

Åtgärder omfattar tvingande regler såsom lagar, krav, procedurer, kontroller och inspektioner som har ett hälsoskyddsyfte.

SPS-åtgärder påverkar produktion, handel och hantering av livsmedel, djur och växter inom landet liksom handel mellan länder.

I takt med att tullarna på jordbruksområdet blivit lägre har betydelsen av SPS-åtgärder ökat i handelspolitiken. För att handeln inte ska hämmas onödigt mycket av SPS-regler finns ett SPS-avtal inom WTO.

Jämför Technical Barriers to Trade, Processes and Production Methods (länkar).

Skriv ut

SPS-avtalet

Avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder. Avtal i WTO som förhandlades fram under Uruguayrundan. Avtalet innehåller regler som alla WTO:s medlemsländer ska följa när de tillämpar åtgärder för att skydda konsumenterna mot hälsorisker i livsmedel och drycker, djur mot smittsamma djursjukdomar och växter mot växtskadegörare. Denna typ av åtgärder kallas för SPS-åtgärder [LK1] (Sanitary and Phytosanitary Measures) och har stor betydelse för handel med livsmedel, levande djur, foder och växter.

SPS-avtalet ger WTO:s medlemsländer rätt att införa åtgärder för att skydda sig mot smittsamma djursjukdomar, växtskadegörare samt skadliga ämnen i livsmedel. Men för att begränsa den handelsstörande effekten på handeln måste medlemsländerna följa ett antal grundläggande regler i SPS-avtalet. Avtalet uppmuntrar till harmonisering av SPS-åtgärder mellan länder, det vill säga att länder har samma eller likartade regler och SPS-åtgärder . Därför ska WTO:s medlemsländer så långt som möjligt grunda sina SPS-åtgärder på internationella standarder. I annat fall ska de åtgärder ett land använder vara baserade på vetenskapliga belägg och en riskbedömning. Vidare ska länder välja den åtgärd som begränsar handeln så litet som möjligt  men som samtidigt uppnår syftet (skyddet). SPS-avtalet innehåller också regler om hur WTO:s medlemsländer ska hålla varandra informerade om nya regler/SPS-åtgärder  eller ändringar av regler som påverkar handeln. En särskild kommitté i WTO (SPS-kommittén) övervakar att WTO:s medlemsländer följer reglerna i avtalet.

Eng. SPS Sanitary and Phytosanitary measures

Se även Technical Barriers to Trade.

 

Skriv ut

Standard

Termen standard har olika betydelser i olika sammanhang. Två definitioner är dock mer centrala. Den första definitionen kommer från WTO:s avtal om tekniska handelshinder. Den anger standarder som ett dokument som fastställts för allmän och upprepad användning av ett erkänt organ och som föreskriver regler, riktlinjer eller egenskaper hos varor eller därmed sammanhängande processer och tillverkningsmetoder (PPMs). Den andra definitionen kommer från ISO/IEC (Guide 2: 2004) och anger standard som ett dokument, upprättat i konsensus, och fastställt av erkänt organ som för allmän och upprepad användning ger regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang.

Skriv ut

standardisering

Utarbetande av en standard.

Skriv ut

Standards and Trade Development Facility (STDF)

Standards and Trade Development Facility (STDF) är en biståndsorganisation med sekretariat i WTO i Genève. STDF stödjer utvecklingsländer för att de ska kunna leva upp till internationella SPS-standarder, så att de kan bibehålla befintliga eller få tillträde till nya exportmarknader, samtidigt som hälsosituationen för människor, djur och växter i länderna förbättras. STDF arbetar med kapacitetsbyggnad genom kunskapsspridning, utbildning och finansiering av projekt. Ingående partners är FAO (Food and Agriculture Organization), OIE (World Organization for Animal Health), World Bank, WHO (World Health Organization), WTO (World Trade Organization) och ett antal givarländer, däribland Sverige

Skriv ut

Standstill

Åtagande att inte införa eller höja tullar och andra handelshinder. Jämför Roll back.

Skriv ut

Stockholmskonventionen

Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants (POPs). Konventionen, antagen år 2001, syftar till att skydda människor och miljö från svårnedbrytbara ämnen (bla DDT och PCB) som sprids globalt. Produktion, konsumtion och handel med dessa ämnen är förbjudna enligt konventionen. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har ansvaret i Sverige för att konventionen efterlevs. Se MEAs.

Skriv ut

Strafftull

Begreppet har att göra med tvistlösning, se retaliera. Men media använder ofta begreppet på ett annat sätt, nämligen som ett enklare ord för handelspolitiska skyddsinstrument.

Skriv ut

Subsidiaritetsprincipen

Grundläggande princip inom EU. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. I frågor där EU inte ensam har beslutsrätten ska beslut fattas på lägsta möjliga effektiva nivå antingen nationellt, regionalt eller lokalt.

Skriv ut

Subventioner till industrin (WTO)

I WTO:s subventionsavtal (ASCM) är definitionen på subvention "varje finansiellt bidrag inklusive inkomst- eller prisstöd, från regering eller offentlig myndighet, som innebär en förmån för mottagaren".

Avtalet definierar två kategorier av subventioner, förbjudna och angripbara. De förbjudna är exportsubventioner samt subventioner till företag på villkor att de använder inhemska framför importerade insatsvaror. De angripbara är subventioner som klassas som selektiva, det vill säga sådana som ges till ett företag eller grupp av företag eller som begränsas till ett geografiskt område, och som samtidigt skadar andra länders industrier. De angripbara subventionerna kan antingen mötas med utjämningsåtgärder eller anmälas som otillåtna subventioner i WTO:s tvistlösningsorgan.

Skriv ut

Sustainability Impact Assessment (SIA)

Analys som görs för att utvärdera effekten på hållbar utveckling av ett visst politiskt beslut, till exempel ett nytt handelsavtal. Det finns ingen standardmetod för detta utan det sköts olika från fall till fall. EU är pådrivande för att alltid genomföra SIAs när nya avtal ska förhandlas.

Skriv ut

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies