taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med: M

Market contestability

Begreppet market contestability utgör en vidare betydelse av begreppet marknadstillträde och kan definieras som marknadens grad av "öppenhet" för utländska affärsaktiviteter. Marknaden är "contestable" om tillträdet för utländska företag är "fritt", det vill säga om de tillåts konkurrera under samma förutsättningar som inhemska företag. Särskilt intressant för att bedöma en marknads contestability är samspelet mellan handel, investeringar, konkurrenspolitik och statliga regleringar.

Skriv ut

Marknadsekonomistatus

Begreppet marknadsekonomistatus används inom handelspolitiken i samband med antidumpningsåtgärder. I vissa länder anses inte marknadsekonomi styra företagens förutsättningar. Den myndighet som inför antidumpningsåtgärder kan vid antidumpningsundersökningar som avser dessa länder välja att använda sig av de ekonomiska förutsättningarna för ett annat liknande land, med marknadsekonomi, vid beräkningar av dumpningsmarginaler. Eftersom det andra landet ofta har högre tillverkningskostnader än det land som inte anses vara en marknadsekonomi leder detta vanligen till att dumpningsmarginalerna blåses upp och antidumpningstullarna som införs blir höga. För EU:s del är det främst importen från Kina och Vietnam som påverkas av att länderna inte klassas som marknadsekonomier.

Skriv ut

Marknadskontroll

(Market surveillance)

Det arbete som en myndighet bedriver och de åtgärder de vidtar för att se till att en vara som görs tillgänglig på marknaden uppfyller gällande krav. Olika typer av myndighetskontroll av varor (t.ex. förhandskontroll, återkommande kontroll och tillståndsförfaranden) behövs även på sådana områden som inte täcks av EU-lagstiftning. Då sådan verksamhet inte är reglerad på EU-nivå på samma sätt som marknadskontroll, brukar man tala om produkttillsyn i vid bemärkelse (se Tillsyn).

(eng Market surveillance).

Skriv ut

Marknadsprisstöd

Jordbruksnäringen får indirekt stöd om statliga åtgärder gör att det inhemska priset på en jordbruksprodukt ligger på en högre nivå än priset på världsmarknaden. Prisskillnaden är ett resultat av olika typer av marknadsreglerande åtgärder som påverkar utbud och efterfrågan på den inhemska marknaden. Flera instrument kan användas för att reglera marknaden och alltså åstadkomma det högre priset, bland annat tullar, exportsubventioner, offentligt finansierad lagring samt utbudsbegränsningar som till exempel produktionskvoter. Marknadsprisstöd finansieras i huvudsak av konsumenterna som får betala ett högre pris för jordbruksprodukten än de skulle göra om marknaden inte hade varit reglerad. Se Common Agricultural Policy (CAP), Jordbrukssubventioner.

Skriv ut

Marknadsstörning

(Market disruption)

Skada eller hot om skada för den inhemska produktionen av en vara till följd av en kraftig ökning av importen av varan ifråga. Störningen kan orsakas av lågprisimport eller av dumpad eller subventionerad import. Enligt WTO-reglerna får motåtgärder, under vissa omständigheter, vidtas. Se Skyddsåtgärder, Antidumpningsåtgärder, Utjämningsåtgärder.

(Eng: Market disruption)

Skriv ut

Marknadstillträde

(Market access)

Den ursprungliga betydelsen av marknadstillträde omfattade endast avvecklingen av de klassiska handelshindren tullar och kvantitativa restriktioner. Med Tokyorundan vidgades begreppet till att beröra mer än gränsskydd då subventioner, tekniska handelshinder, offentlig upphandling med mera inkluderades i det multilaterala regelverket. Jämför Market Contestability.

Skriv ut

Mellanbranschhandel

(Inter-industry trade)

Handel mellan länder med varor som tillhör olika industribranscher, till exempel export av bilar mot import av båtar. Jämför Inombranschhandel. (Eng: Inter-industry trade).

Skriv ut

MERCOSUR

(Mercado Común del Sur)

MERCOSURär en partiell (svagt sammanhållen och ofullständig) tullunion som utgör världens fjärde största handelsblock. Målsättningen är ekonomisk integration och frihandel med varor och tjänster samt fri rörlighet för personer. Medlemmar är Argentina, Brasilien, Uruguay och Venezuela (sedan 2006). Paraguay suspenderades från samarbetet i juni 2012 men kan förväntas återinträda under 2013. Peru,Colombia, Ecuador, Bolivia och Chile är associerade medlemmar i samarbetet. Frihandelsavtal har ingåtts med Chile (1995) samt Bolivia (1996), och förhandlingar pågår sedan hösten 1999 om att sluta ett frihandelsavtal med EU, men dessa förhandlingar har inte slutförts. Se LAIA, UNASUR, Andiska gemenskapen.

Skriv ut

Merkantilism

Nationalekonomiskt tankesätt som starkt präglade Europa framför allt på 1600- och 1700-talet. Enligt merkantilismen var den ekonomiska politikens huvudsakliga mål, i relation till omvärlden, att dra in maximalt med pengar till statskassan. För att uppnå detta uppmuntrades export medan import motarbetades med olika medel. Tankegången står i kontrast mot dagens handelsliberala tankar som i stället understryker att all handel, inte bara export, är en samhällsekonomisk vinst. Än idag är delvis merkantilistiskt tänkande vanligt i form av uppfattningen om export som mer värdefullt än import. Se Concession.

Skriv ut

Mest gynnad nation (MGN)

(MFN,Most-Favoured-Nation)

Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, till exempel en tullsänkning, som en WTO-medlem ger till ett annat WTO-land, omedelbart och ovillkorligt ska tillfalla alla övriga WTO-länder. Även för handeln med tjänster (GATS) och immaterialrätten (TRIPS) är MGN-principen av central betydelse.

Undantag från MGN kan göras för tullunioner och frihandelsområden, särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer samt på tjänsteområdet för ekonomiska och regionala integrationsarrangemang, till exempel den nordiska arbetsmarknaden. I GATS (General Agreement on Trade in Services) ges även medlemmar möjligheten att införa undantag från MGN-principen vid tillträde till avtalet.

I praktiken är undantagen så många och omfattande att en stor del av världens handel inte sker på MGN-basis utan på bättre villkor, det vill säga huvudsakligen med lägre tullar. Se även Icke-diskriminering.

(Eng: Most-Favoured-Nation, MFN).

Skriv ut

METI

Japanska handels- och industriministeriet (Ministry of Economy, Trade and Industry eller "Keizai sangyou sho". Se även DG, USTR, MOFCOM.

Skriv ut

Miljödumpning

Utnyttjande av låga miljökrav som en konkurrensfördel. Farhågor har uttryckts att ökad frihandel och strängare miljölagstiftning i i-länderna kan leda till att varor som tillverkats till låga kostnader i länder med svag miljölagstiftning "dumpas" på i-landsmarknaderna, det vill säga att i-ländernas företag inte kan konkurrera mot företag som inte behöver ta samma miljöhänsyn. Se Handel och miljö.

Skriv ut

Miljömärkning

(eco-labelling)

I regel frivillig metod för att identifiera att en produkt uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier utformas av de organisationer som utfärdar respektive märke. En strävan i handelssammanhang är att göra kriterierna öppna och tydliga för att inte verka hindrande för den internationella handeln eller den fria rörligheten på den inre marknaden.

De flesta europeiska märken baseras på en analys av en varas hela livscykel det vill säga från vaggan till graven. Det innefattar därmed både egenskaper hos själva produkten och produktionsmetoder samt möjligheten att hantera den efter användningens slut.

EU:s miljömärke, EU-blomman liksom den nordiska Svanen administreras av SIS Miljömärkning. Flera miljömärkningsorganisationer har organiserat sig i Global Eco-labelling Network (GEN) som baserar sina märkningar på definitioner utarbetade av ISO.

(Eng: eco-labelling).

Skriv ut

Minimiimportpris

Minimiimportpriser tillämpas som antidumpningsåtgärd för varor med stora prisvariationer. Utgångspunkten för åtgärden är att importlandet vill undvika ett importpris som skadar sin industri, det vill säga priset får inte vara så lågt att landets egen industri inte kan konkurrera. Om en importerad vara har samma eller högre pris än minimiimportpriset händer ingenting, men ligger priset lägre tas mellanskillnaden, upp till minimiimportpriset, ut som en antidumpningstull.

Skriv ut

Ministerkonferensen

Ministerkonferensen är WTO:s högsta beslutande organ, med deltagande ministrar från alla organisationens medlemmar. Konferenserna är ett forum för handelsförhandlingar och konsultationer och ska enligt WTO:s stadgar hållas vartannat år. Se Allmänna rådet.

Skriv ut

Minst utvecklade länder (MUL)

(LDC,Least Developed Country)

Beteckning för de av FN klassificerade 48 "minst utvecklade länderna" i världen. För att få beteckningen MUL ska ett land uppfylla tre krav: (1) en bruttonationalinkomst per capita som understiger 900 US dollar, (2) låg utvecklingsgrad när det gäller olika hälso- och utbildningsvariabler samt dessutom vara (3) en sårbar ekonomi med bland annat stort beroende av ett fåtal näringar. Det senare kriteriet gör att de stora utvecklingsländerna (över 75 miljoner invånare), med undantag för Bangladesh, inte ingår.

De flesta MUL är relativt små länder. Befolkningen består av ca 700 miljoner människor totalt, vilket är endast tolv procent av världens befolkning. Majoriteten utgörs av länderna i Afrika söder om Sahara. 39 av de 78 AVS-länderna är MUL-länder.

Vid WTO:s ministermöte i Singapore 1996 antogs en handlingsplan för MUL-länderna där det bland annat rekommenderades att de skulle få tullfritt tillträde för sina exportvaror i övriga WTO-länder. EU ger särskilt förmånliga preferenser till MUL-länder som inte är AVS-länder inom ramen för GSP-systemet. Se Everything-But-Arms.
(Eng: Least Developed Country, LDC).

Skriv ut

Modalitet

Ord som används i WTO-sammanhang och som avser hur en förhandling ska gå till. Kan översättas till metod eller procedur. Innan riktiga förhandlingar kan komma igång måste förhandlarna komma överens om modaliteterna. Ofta är det där de stora problemen ligger.

Skriv ut

MOFCOM

Förkortning för Ministry of Commerce i Kina, det departement i Beijing som bland annat handhar Kinas handelspolitik. Se METI, DG, USTR.

Skriv ut

Monopol

(Statshandelsmonopol) Monopol är en situation där ett företag har ensam rätt (eller åtminstone är de facto ensamma försäljare) att sälja vissa produkter på en marknad. Statshandelsmonopol är när ett statligt företag ensamma äger rätt att exportera eller importera en viss vara. Sådana monopol är idag mycket ovanliga men fram till 1995 var, det av Systembolaget ägda, Vin och Sprit ett exempel då företaget hade ensamrätt att importera och exportera vissa drycker i Sverige.

Skriv ut

Montrealprotokollet

Montrealprotokollet, undertecknat 1987, innehåller bindande överenskommelser om minskning av användande och produktion av freoner (CFC) och haloner. Revideringar görs regelbundet och grundas på vetenskapliga, tekniska, ekonomiska och miljömässiga utvärderingar som utförs av Montrealprotokollets expertpanel. Se MEAs.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies